Den ökade skuldkrisen

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1506 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fi2020/02809

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:1506 av Håkan Svenneling (V) Den ökade skuldkrisen

Håkan Svenneling har frågat utrikesministern om ministern avser att ta några initiativ för att Sverige ska agera för att minska länders skuldsättning och stoppa skuldfällan. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

G20 och Parisklubbens gemensamma Debt Service Suspension Initiative (DSSI) välkomnades av utvecklingskommittén vid IMF och Världsbankens vårmöten den 17 april 2020. Initiativet innebär att länder som är berättigade till stöd från Världsbankens internationella utvecklingsfond (IDA) erbjuds uppskov på sina offentliga bilaterala skuldåterbetalningar till slutet av 2020, med möjlighet till förlängning. Enligt IMF omfattar initiativet skuldåterbetalningar till offentliga bilaterala fordringsägare om ca 128 mdkr. Initiativet syftar framför allt till att frigöra resurser i de s.k. IDA-länderna för att hantera effekterna av det nya coronaviruset och att skapa tid för analys.

Utvecklingskommittén, G20 och Parisklubben har vidare uppmuntrat privata fordringsägare att erbjuda uppskov med motsvarande villkor som DSSI och även bett multilaterala utvecklingsbanker att undersöka möjligheter att göra detsamma, utan att riskera sin finansiella kapacitet, nuvarande kreditvärdighet eller möjlighet att ge förmånlig finansiering. Världsbanken och IMF har dessutom ombetts att samarbeta med IDA-länderna för att utvärdera deras skuldhållbarhet, övervaka hur de frigjorda resurserna används och presentera en lägesrapport i oktober 2020.

Att IDA-länderna erbjuds uppskov på skuldåterbetalningar till samtliga offentliga bilaterala fordringsägare är historiskt. Regeringen har välkomnat initiativet och som medlem i Parisklubben deltar Sverige i det. För regeringen är det viktigt att samtliga bilaterala offentliga fordringsägare deltar i initiativet. Regeringen har dessutom verkat för att de krisåtgärder som nu vidtas och de investeringar som görs i IDA-länder sker i linje med Agenda 2030 och Parisavtalet. Regeringen planerar dessutom att bidra till IMF:s fond som finansierar låginkomstländernas skuldkostnader till IMF (CCRT). Hittills har 28 länder fått ca 8,4 mdkr i stöd från CCRT kopplat till rådande pandemi.

I Parisklubben och i internationella finansiella institutioner verkar regeringen för att stärka skuldhållbarheten i låntagarländerna på sikt, exempelvis genom att betona vikten av transparens och skuldhållbarhetsanalys samt ansvarsfull och hållbar långivning och låntagning. Skuldavskrivningar är också en möjlig lösning på sikt, men behöver föregås av en grundlig analys. Historiskt sett har skuldavskrivningar tagit betydligt längre tid att förhandla och har hittills endast omfattat skulder till Parisklubbens medlemsländer. En stor del av IDA-ländernas bilaterala offentliga skulder är i nuläget till icke-Parisklubbsmedlemmar. Att man nu har enats så snabbt och i en mycket större krets av fordringsägare om DSSI är viktigt och klart mer fördelaktigt ur ett kortsiktigt perspektiv för låginkomstländerna.

Stockholm den 17 juni 2020

Magdalena Andersson