Den nya vårdskatten
Svar på skriftlig fråga 2018/19:588 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2018/19:588 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Den nya vårdskatten
Camilla Waltersson Grönvall har frågat socialministern vilka konkreta åtgärder ministern och regeringen avser att vidta för att konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och privata vårdgivare avseende den nya vårdskatten.
Frågan har överlämnats till mig.
Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom från juni 2018 tolkat mervärdes-skattelagens regler om undantag från skatteplikt för sjukvård mot bakgrund av EU-rätten. Som en följd av domen publicerade Skatteverket i oktober 2018 ett ställningstagande om skatteplikt vid uthyrning av personal inom vårdsektorn och beslutade att vänta med att tillämpa ställningstagandet till tid efter den 1 juli 2019.
Det finns ett särskilt ersättningssystem för kommuner och landsting för kostnader för mervärdesskatt i verksamheter som är undantagna från skatteplikt, t.ex. hälso- och sjukvård. När landsting utför hälso- och sjukvård i egen regi kan de söka statlig ersättning för faktiska kostnader för mervärdesskatt. När vården i stället bedrivs av privata utförare får landstinget en schablonersättning för den merkostnad som uppkommer som en följd av att den privata utföraren tar ut ett högre pris av landstingen för att kompensera sig för kostnader för mervärdesskatt. Systemets syfte är att kostnaden för mervärdesskatt inte ska påverka om landstinget väljer att utföra sjukvård i egen regi eller upphandla verksamheten från privata utförare.
För närvarande bereds inga förslag med anledning av förändringar i skatteplikt för viss sjukvårdspersonal men regeringen följer utvecklingen i denna fråga.
Stockholm den 7 maj 2019
Ardalan Shekarabi
Skriftlig fråga 2018/19:588 av Camilla Waltersson Grönvall (M) (Besvarad 2019-04-29)
Fråga 2018/19:588 Den nya vårdskatten
av Camilla Waltersson Grönvall (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Från och med den 1 juli i år kommer patienternas vårdköer att öka ytterligare samtidigt som vårdpersonalens möjligheter att välja bort dåliga arbetsgivare kommer att minska. Det handlar om införandet av moms på vårdtjänster. Denna nya skatt på vård kommer att drabba alla patienter som uppskattar valfrihet och all vårdpersonal som gillar mångfald av arbetsgivare.
Alla företag som hyr ut vårdpersonal kommer nämligen att bli tvungna att ta ut 25 procent moms på sina tjänster. Reglerna föreslås träda i kraft mitt under sommarsemestern, när personalbristen i vården är som mest omfattande. Nu vädjar såväl Läkarförbundet som Vårdföretagarna om att skjuta på datumet.
Offentliga vårdgivare kommer dock att få tillbaka från staten det som dessa aktörer tvingas att betala i moms. Udden är i stället riktad mot alla alternativa utförare av vård. Detta trots att konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och privata vårdgivare. Det fastslår till och med januariöverenskommelsens punkt nummer 61.
Nu måste regeringen agera. Detta handlar i grunden om att det ska råda lika spelregler mellan olika utförare av vård samt om att underlätta arbetet med att korta vårdköerna och att klara av vårdens personal- och kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och privata vårdgivare avseende den nya vårdskatten?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.