Den fria och oberoende journalistiken
Svar på skriftlig fråga 2025/26:989 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2025/26:989 Den fria och oberoende journalistiken
till Statsminister Ulf Kristersson (M)
Svar på fråga 2025/26:989 av Louise Thunström (S)
Den fria och oberoende journalistiken
Louise Thunström har frågat statsministern om han har för avsikt att vidta några åtgärder för att värna den fria och oberoende journalistiken.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Fria och oberoende medier är grundläggande för vår demokrati och bidrar till att stärka den fria åsiktsbildningen och det fria utbytet av idéer. Det är centralt att värna mediernas möjligheter att bedriva nyhetsförmedling och granskande journalistik. Regeringen har därför under mandatperioden vidtagit en rad olika åtgärder i syfte att stärka fria och oberoende mediers förutsättningar, såväl nationellt som internationellt.
Arbetet har bland annat resulterat i en reform av mediestödet för att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet. En ny lag om public service har tagits fram och regeringen har beslutat om public service-uppdrag för perioden 2026–2033, som värnar public service-företagens oberoende och ger dem stabila och långsiktiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Regeringen har också beviljat medel till Centrum för undersökande journalistik för ett projekt som avser att stärka den undersökande journalistiken. Vidare förhandlades den europeiska mediefrihetsförordningen till stor del under det svenska EU-ordförandeskapet 2023. Förordningen syftar till att främja mediemångfalden och det redaktionella oberoendet i hela EU.
Under mandatperioden har även det straffrättsliga skyddet för journalister stärkts genom införandet av en särskild straffskärpningsgrund för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik. I maj trädde en ny lag i kraft som genomför ett EU-direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk. Lagen ska motverka att rättssystemet missbrukas för att tysta röster i den offentliga debatten, inte minst journalister och människorättsförsvarare.
Regeringen har därutöver gett Mediemyndigheten i uppgift att följa utvecklingen av och sprida kunskap om journalisters säkerhet i Sverige och Brottsofferjouren har beviljats medel för att bygga upp en nationell kontaktpunkt som ger stöd till journalister som utsätts för hot, hat eller trakasserier.
Utöver dessa åtgärder är Sverige en av världens största biståndsgivare till fria och oberoende medier och Sveriges stöd till organisationer som arbetar för att stötta journalister i repressiva miljöer är viktigare än någonsin.
För att kunna ha ett samtalsklimat som präglas av öppenhet, respekt och ett fritt åsiktsutbyte, krävs att var och en tar ansvar för hur man uttrycker sig och att vi gemensamt värnar om gränserna för ett respektfullt meningsutbyte. Inom ramen för ett sådant utbyte måste det självklart finnas utrymme för meningsskiljaktigheter, skarp debatt och kritisk granskning.
Stockholm den 19 augusti 2026
Parisa Liljestrand
Skriftlig fråga 2025/26:989 av Louise Thunström (S) (Besvarad 2026-08-19)
Fråga 2025/26:989 Den fria och oberoende journalistiken
av Louise Thunström (S)
till Statsminister Ulf Kristersson (M)
Den fria och oberoende journalistiken är en av demokratins grundpelare. Journalisters uppgift är att granska den politiska makten, ställa obekväma frågor och ge medborgarna underlag för att kunna utkräva ansvar. Just därför måste folkvalda politiker visa särskild respekt för den rollen, även när granskningen upplevs som kritisk eller orättvis.
Sverigedemokraternas riksdagsledamot Richard Jomshof har i ett inlägg på sociala medier beskrivit en svensk journalist och ledarskribent som en quisling. Begreppet förknippas med Vidkun Quisling, som samarbetade med Nazityskland under ockupationen av Norge och vars namn sedan dess blivit en symbol för landsförräderi.
Att en folkvald riksdagsledamot använder ett sådant språk om en journalist är en retorik som inte hör hemma i en demokratisk rättsstat. Att beskriva journalister som förrädare eller på annat sätt misstänkliggöra dem för att de granskar makten är däremot ett återkommande drag i auktoritära stater, där den fria pressen ses som ett hot i stället för en förutsättning för demokratin. När företrädare för ett parti som avses ingå i en kommande regering beskriver journalister med begrepp som förknippas med landsförräderi väcks onekligen frågor om vilken syn på den fria pressen som framöver riskerar att prägla den högsta politiska ledningen i Sverige. Väljarna har rätt att få besked om vilka demokratiska värderingar som ska vägleda en framtida moderatledd regering.
Det är angeläget att statsministern tydligt tar ansvar för vad denna typ av angrepp mot den fria journalistiken får för följder och tydligt markerar det ansvar som följer av att bära eller söka den högsta politiska makten i en demokrati.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsminister Ulf Kristersson:
Mot bakgrund av vad som anförs ovan, har statsministern för avsikt att vidta några åtgärder för att värna den fria och oberoende journalistiken?
