Den ekonomiska politikens fördelningseffekter

Svar på skriftlig fråga 2025/26:709 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Svar på fråga 2025/26:709 Den ekonomiska politikens fördelningseffekter

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Svar på fråga 2025/26:709 av Niklas Karlsson (S)
Den ekonomiska politikens fördelningseffekter

Niklas Karlsson har frågat mig om jag bedömer att regeringens ekonomiska politik är förenlig med regeringsformens formuleringar om det allmänna ska verka för social omsorg och trygghet, och om jag avser att vidta någon åtgärd utifrån min bedömning.

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur med en osäker omvärld. Vi ärvde en skyhög inflation och även om inflationen nu har minskat, så har den påverkat hushållens ekonomi negativt. Regeringen har därför under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder för att stötta hushållen, bl.a. sänkt skatt på arbete och pension, tillfälligt tilläggsbidrag inom bostadsbidraget, höjda gränser för bostadskostnader i bostadsbidraget, åtgärder för att dämpa drivmedelspriserna, höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen, elstöd för att lindra effekterna av höga energipriser, sänkt energiskatt på el, tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel samt lägre beskattning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Den 1 juli 2026 sänks även avgifter inom maxtaxan för barnomsorg.

Regeringens politik, sett över hela mandatperioden, har gett mest till dem som tjänar minst. Effekterna på hushållens ekonomi till följd av regeringens åtgärder under mandatperioden visar att ekonomin har stärkts mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna. Detta framgår av den fördelningspolitiska redogörelsen i 2026 års ekonomiska vårproposition (prop. 2025/26:100 bilaga 2).

Regeringens åtgärder är en del av förklaringen till att inkomstklyftorna, mätt med den s.k. Gini-koefficienten, totalt sett har minskat sedan regeringen tillträdde hösten 2022. Jag vill även påpeka att enligt flera etablerade mått, t.ex. SCB:s mått för låg inkomststandard och andelen som har en ekonomisk standard understigande 60 procent av medianen, har den ekonomiska utsattheten minskat sedan regeringen tillträdde. Enligt SCB har även andelen barn som lever med låg inkomststandard minskat och barnfattigdomen befinner sig på sin lägsta nivå sedan 2014.

Det bästa sättet att minska den ekonomiska utsattheten är att få fler i arbete. Regeringen har därför arbetat målmedvetet med att återupprätta arbetslinjen, bl.a. genom strukturella reformer i bidragssystemen för att fler personer ska ha en egen försörjning i stället för att leva på bidrag. För att det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning har regeringen även vid upprepade tillfällen sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare. Drivkrafterna till arbete har därigenom stärkts under mandatperioden. För att fler ska komma i arbete behöver också fler företag starta och växa i Sverige. Politiken bör därför även fortsatt inriktas på åtgärder som lägger grunden för en högre tillväxt. Så tar vi viktiga steg för att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

Stockholm den 22 april 2026

Elisabeth Svantesson