Den civilrättsliga lagstiftningen och hedersvåld
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1031 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1031 Den civilrättsliga lagstiftningen och hedersvåld
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:1031 av Laila Naraghi (S)
Den civilrättsliga lagstiftningen om hedersvåld
Laila Naraghi har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att den civilrättsliga lagstiftningen ska ändras så att föräldrar som utsätter barn för hedersrelaterat våld inte ska ha del i vårdnaden.
Jag vill börja med att tacka för Laila Naraghis engagemang i frågan, som jag och regeringen delar. Det är en självklarhet för mig och för denna regering att barn ska skyddas mot våld och annan kränkande behandling. Det gäller alla sammanhang där detta förekommer.
Regeringen föreslog därför i propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) en ändring i portalparagrafen om barnets bästa i föräldrabalken som innebär att risken för att barnet far illa ska ges en särskilt framträdande plats vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. Ändringen trädde i kraft den 1 januari och tar sikte på alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Avsikten är att större fokus ska läggas på den riskbedömning som domstolar och socialtjänster gör när uppgifter om våld och andra kränkningar förs fram och samtidigt markera att behovet av en nära och god kontakt med båda föräldrarna aldrig får väga tyngre än risken för att barnet far illa. Det nya regelverket är en viktig del i regeringens arbete för att skydda alla barn från förhållanden där det förekommer våld och det får betydelse även i sammanhang där våldet har heder som motiv.
Regeringen genomför åtgärder på bred front för att motverka hedersförtryck och hedersrelaterat våld. Som ett led i det arbetet tillsatte regeringen nyligen en utredning som ska föreslå åtgärder för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet. Det pågår ett intensivt arbete som tar sikte på att förbjuda oskuldskontroller och oskuldsintyg. I förra veckan tog regeringen dessutom emot delbetänkandet Att omhänderta barn och unga (SOU 2025:38). Där föreslås åtgärder i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga som tar sikte på barn som växer upp i hem där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer. I januari förra året gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över ett antal straff- och civilrättsliga frågor i syfte att skärpa synen på hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas och om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag. Betänkandet ska redovisas senast den 19 maj. Vidare bereds i Regeringskansliet förslag om att förbjuda kusinäktenskap, som syftar till att motverka hedersförtryck och annan ofrihet i samband med ingående av äktenskap.
Som framgår är arbetet med att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck högt prioriterat. Regeringen agerar också med kraft för att skydda barn från våld och andra kränkningar.
Stockholm den 16 april 2025
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2024/25:1031 av Laila Naraghi (S) (Besvarad 2025-04-16)
Fråga 2024/25:1031 Den civilrättsliga lagstiftningen och hedersvåld
av Laila Naraghi (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Vi socialdemokrater menar att föräldrar som utsätter barn för hedersrelaterat våld inte ska ha del i vårdnaden. Vi blev besvikna när Moderaterna röstade mot detta förslag när riksdagen behandlade civilutskottets betänkande 2024/25:CU7.
Med anledning av detta ställde riksdagsledamot Leif Nysmed (S) en fråga om detta på frågestunden förra veckan. Han sa bland annat:
”Förra året enades vi om Tryggare hem för barn. Det var en viktig förändring, som vår regering startade och som den här regeringen tog vidare. Vår enighet är en styrka. Nu måste nästa steg tas. Ingen flicka ska behöva ha en vårdnadshavare som utsätter henne för hedersförtryck. Min fråga till justitieministern är: Är ni beredda att ompröva regeringspartiernas nej till detta?”
På detta svarade justitieminister Gunnar Strömmer (M):
”Tack, Leif Nysmed, för att den här viktiga frågan återigen lyfts här i kammaren!
Bakgrunden är att det i Regeringskansliet pågår ett väldigt omfattande arbete mot just hedersförtryck och hedersvåld av olika slag. Det omfattar också frågor som lyfts här i dag.
Vi väjer inte för några frågor. Just nu pågår ett intensivt arbete som tar sikte på att förbjuda oskuldskontroller, oskuldsintyg, kusingifte och en lång rad olika uttryck för våld och övergrepp som har heder som motiv. Den utgångspunkt som lyfts i frågan, att barn inte ska behöva leva i familjer eller ha föräldrar som utövar den typen av övertramp och ett sådant förtryck, delar jag med Leif Nysmed. Vi ska också säkerställa att det blir på det sättet framöver.”
Vi socialdemokrater välkomnar detta svar, och med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att den civilrättsliga lagstiftningen ska ändras så att föräldrar som utsätter barn för hedersrelaterat våld inte ska ha del i vårdnaden?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.