Demokratisk tillbakagång i Turkiet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:953 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:953 Demokratisk tillbakagång i Turkiet
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2024/25:953 av Markus Wiechel (SD)
Demokratisk tillbakagång i Turkiet
Markus Wiechel har frågat förutvarande statsrådet Brandberg hur hon avser visa sitt stöd till demokraterna i Turkiet och till den regimkritiska diasporan i Sverige. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Regeringen ser mycket allvarligt på de gripanden och rättsprocesser som inletts dels mot Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu, dels mot en rad andra folkvalda representanter, politiska aktivister, journalister, civilsamhällesrepresentanter och affärsmän. Dessa åtgärder väcker frågor om Turkiets respekt för etablerade demokratiska principer. Folkvalda representanters åtnjutande av mänskliga rättigheter måste upprätthållas, liksom rätten till demonstrations- och yttrandefrihet.
EU:s utrikeschef och EU:s kommissionär för utvidgningsfrågor har i ett gemensamt uttalande uttryckt oro för gripandena och den svenska regeringen står fullt ut bakom detta uttalande. En stor del av samarbetet med Turkiet på EU-nivå är också fryst i väntan på att Turkiet gör nödvändiga reformframsteg.
Turkiet är medlem i Europarådet och ett EU-kandidatland. Sverige har välkomnat och tagit tydlig ställning för Turkiets långsiktiga mål om EU-medlemskap och vill aktivt verka för en fördjupad relation mellan Turkiet och EU. Den processen är dock bara möjlig om Turkiet respekterar grundläggande fri- och rättigheter och upprätthåller rättsstatens principer. Genom sitt agerande har Turkiet försvårat möjligheterna att fördjupa sin relation till EU.
Sverige och EU fortsätter att påtala de brister vi ser på MR- och demokratiområdet i Turkiet.
Stockholm den 7 april 2025
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:953 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2025-04-07)
Fråga 2024/25:953 Demokratisk tillbakagång i Turkiet
av Markus Wiechel (SD)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Den demokratiska utvecklingen i Turkiet har sedan Recep Tayyip Erdoğan blev president 2014 successivt monterats ned. Erdoğan har medvetet tagit kontroll över eller till och med stängt ned regimkritiska medier. Genom att genomföra en grundlagsändring 2017 samt ytterligare diverse lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har den turkiske ledaren kunnat omforma statsapparaten för att tillskansa sig mer makt. I princip har han gjort att parlamentarismen har ersatts med ett presidentstyre, och hans egen starka sunnimuslimska tro har kommit att spela en allt större roll i den turkiska politiken.
Istanbulborgmästaren tillika oppositionspolitikern Ekrem İmamoğlu från Republikanska folkpartiet (CHP) har vuxit fram som en potentiell motkandidat till Erdoğan i det kommande presidentvalet.
Den 18 mars ogiltigförklarade Istanbuls universitet İmamoğlus examen med hänvisning till oegentligheter, vilket hindrar honom från att kandidera till presidentposten. Dagen efter, den 19 mars, greps han av turkisk polis efter anklagelser om påstådd korruption samt för anklagelser om att ha bistått terrorgruppen Kurdistans arbetarparti (PKK). Agerandet påminner om vad vi tidigare har sett mot opositionella i Turkiet och visar att İmamoğlu ses som ett rejält hot mot Erdoğan.
CHP har till följd av dessa regimsanktionerade attacker uppmanat till rikstäckande protester, vilket också har hörsammats av miljontals människor. Demonstranterna har mötts av vattenkanoner, tårgas och våld från de turkiska poliserna. Därtill har gryningsräder genomförts mot journalister som skildrat demonstrationerna eller på annat sätt varit besvärande för den turkiska regimen.
İmamoğlu har nu tydligt stärkt sina kort och blivit en samlande kraft för oppositionen. Om han tillåts kandidera, vilket är högst oklart, kan det bli så att han tvingas driva kampanjen från fängelsecellen. Således är situationen i landet mycket allvarlig, vilket således också påverkar Sverige, som har en förhållandevis stor diaspora med rötter i Turkiet.
Statsrådet Paulina Brandberg önskas mot bakgrund av detta svara på följande fråga:
På vilket sätt avser stasrådet att i egenskap av demokratiminister visa sitt stöd till demokraterna i Turkiet och till den regimkritiska diasporan i Sverige?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.