Demokratins tillbakagång i Kirgizistan
Svar på skriftlig fråga 2024/25:557 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:557 Demokratins tillbakagång i Kirgizistan
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:557 av Olle Thorell (S)
Demokratins tillbakagång i Kirgizistan
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att Sverige ska uppmärksamma frihetsberövandet av Temirlan Sultanbekov och den pågående inskränkningen av demokratiska rättigheter i Kirgizistan.
Regeringen ser allvarligt på rapporterna om inskränkning av mänskliga rättigheter i Kirgizistan. Sverige är, och har länge varit, en stark röst för upprätthållandet av och respekten för mänskliga fri- och rättigheter internationellt, inklusive i Centralasien.
Samarbetet inom EU spelar en central roll för relationerna med länderna i Centralasien, inklusive för dialogen om de mänskliga fri- och rättigheterna, som också omfattar stöd till människorätts- och demokratiförsvarare. EU och Kirgizistan har återkommande dialoger om mänskliga rättigheter; den senaste ägde rum i november. Under dessa dialoger diskuteras bland annat rättsstatsprinciper, civilsamhällets roll, oberoende rättsväsende och rätten till yttrande- och pressfrihet. Sverige tar även upp frågor om mänskliga rättigheter bilateralt med Kirgizistan.
Slutligen arbetar Sverige aktivt genom bland annat FN och andra multilaterala forum för att öka respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. I både FN:s råd för mänskliga rättigheter och Generalförsamlingens tredje utskott är Sverige en röst för att lyfta såväl landsituationer som teman som särskilt behöver uppmärksammas. Sverige kommer fortsätta att arbeta, såväl nationellt som internationellt, för att alla fullt ut ska få åtnjuta sina mänskliga rättigheter.
Stockholm den 18 december 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:557 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-12-18)
Fråga 2024/25:557 Demokratins tillbakagång i Kirgizistan
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Den politiska situationen i Kirgizistan har under de senaste åren präglats av en gradvis urholkning av demokratiska institutioner och ökande kränkningar av mänskliga rättigheter. Presidentens makt har stärkts på bekostnad av parlamentet och rättsväsendet, vilket har lett till en försvagning av rättsstatens principer.
Ett uppmärksammat fall är det olagliga frihetsberövandet av Temirlan Sultanbekov, ledare för det socialdemokratiska partiet i Kirgizistan. Internationella organisationer som International Union of Socialist Youth och Progressive Alliance har fördömt arresteringen och uteslutningen av partiet från lokala val och ser dessa handlingar som politiskt motiverade attacker mot oppositionen.
Utöver detta har det förekommit andra allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett exempel är fallet med människorättsförsvararen Azimzjan Askarov, som efter etniska oroligheter 2010 dömdes till livstids fängelse under en process som internationella människorättsorganisationer kritiserat för bristande rättvisa och trovärdighet.
Kirgizistan har också upplevt inskränkningar i pressfriheten. I februari 2024 beordrade kirgiziska domstolar att den oberoende grävande medieorganisationen Kloop skulle stängas ned, vilket väckte kritik både nationellt och internationellt.
Denna utveckling sker i en region med stor geopolitisk betydelse. Centralasien, där Kirgizistan är beläget, är strategiskt viktigt på grund av sitt läge och sina naturresurser. Regionen har blivit avgörande för säkerhet och stabilitet, särskilt med tanke på situationen i Afghanistan. Utvecklingen av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i denna region är därför av största vikt för att säkerställa långsiktig stabilitet och välstånd.
Sverige har en lång tradition av att främja demokrati och mänskliga rättigheter internationellt. Den rådande situationen i Kirgizistan understryker behovet av att Sverige agerar både bilateralt och genom internationella forum för att stödja demokratiska rörelser och motverka inskränkningar av oppositionens arbete.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska uppmärksamma frihetsberövandet av Temirlan Sultanbekov och den pågående inskränkningen av demokratiska rättigheter i Kirgizistan?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.