Demokrati som utvecklingsmål efter 2015

Svar på skriftlig fråga 2014/15:68 besvarad av Isabella Lövin (MP), statsråd

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:68 av Birgitta Ohlsson (FP) Demokrati som utvecklingsmål efter 2015

Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka initiativ jag avser ta för att få genomslag för ett demokratimål i de nya globala utvecklingsmålen post 2015.

Inledningsvis vill jag säga att jag håller med om det som Birgitta Ohlsson påtalar i sin fråga vad gäller vikten av demokrati. Av allt det som vi i de utvecklade länderna kan göra för att bidra till hållbar utveckling runt om i världen så är stöd för upprätthållandet och främjandet av demokratiska principer något av det viktigaste och mest grundläggande. Demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är både mål i sig själva och medel för att uppnå andra mål för en hållbar utveckling. Att demokrati är viktigt för utveckling får också stöd från människor världen över. FN har gjort en världsomspännande undersökning om vilka mål som ska prioriteras i post-2015 agendan. Män och kvinnor i alla åldrar världen över anger i denna undersökning demokratirelaterade mål som en viktig prioritet. Regeringen kommer i det fortsatta arbetet med utvecklingsagendan post-2015 att fästa stor vikt vid frågor rörande demokratiutveckling.

Som Birgitta Ohlsson vet så är post-2015 agendan en oerhört bred förhandling, även med FN mått mätt. Det handlar om att nå en internationell överenskommelse om alla de områden som bedöms som centrala för att främja en globalt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen).

I detta arbete kommer regeringen vara aktiv för att påverka förhandlingarna om nästa generations utvecklingsmål på en bred front. Birgitta Ohlsson tar i sin fråga särskilt upp flickors och kvinnors situation. Regeringen har i flera fora redan varit tydlig med att jämställdhetsperspektivet, inklusive SRHR-frågan, ligger högt bland regeringens prioriteringar i arbetet med post-2015 agendan. Vad gäller just jämställdhet anser regeringen att det är särskilt viktigt att det perspektivet inkluderas både som ett mål och som ett medel.

Som Birgitta Ohlsson påpekar kommer de mellanstatliga förhandlingarna om utvecklingsagendan post-2015 inledas i januari 2015. För närvarande väntar vi med intresse på att FN:s generalsekreterare ska presentera sin s.k. syntesrapport om post-2015 agendan. Denna rapport kommer att bli central för de mellanstatliga förhandlingarna.

Under hösten och vintern arbetar regeringen aktivt inom EU för att ta fram en så stark EU-position som möjligt vad gäller utvecklingsagendan post-2015. EU:s gemensamma position, i form av rådsslutsatser, ska antas i december. I detta arbete har Sverige varit drivande för att få med starka skrivningar om demokrati, mänskliga rättigheter och en rättighetsbaserad ansats till hållbar utveckling.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att regeringen är fullt medveten

om utmaningen att inom FN förhandla frågor rörande demokrati och mänskliga rättigheter. Genom ett effektivt formellt såväl som informellt arbete – och inte minst genom arbete tillsammans med övriga EU-länder – avser regeringen göra sitt yttersta för att främja demokratifrågornas hantering i den nya utvecklingsagendan för hållbar utveckling.

Stockholm den 19 november 2014

Isabella Lövin