Deklaration av farliga kemikalier i e-handeln och PFAS-märkning av varor

Svar på skriftlig fråga 2025/26:491 besvarad av Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Svar på fråga 2025/26:491 Deklaration av farliga kemikalier i e-handeln och PFAS-märkning av varor

till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Svar på fråga 2025/26:491 av Emma Nohrén (MP)

Deklaration av farliga kemikalier i e-handeln och PFAS-märkning

av varor

Emma Nohrén har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att öka tillgången till information och kontroll av farliga kemikalier inom e-handeln så att det säkerställs att otillåtna produkter inte når svenska konsumenter, och vilka initiativ för obligatorisk märkning av exempelvis PFAS på konsumentprodukter jag och regeringen vidtagit.  

När man beaktar den nästan explosionsartade ökningen av e-handeln, specifikt med varor från online-plattformar från länder utanför EU, är det utan tvekan korrekt att beskriva farliga ämnen på marknaden som ett växande problem. Jag och regeringen instämmer i denna syn.

Det är välkänt att de farliga ämnena i stor utsträckning finns i varor som handlas på kinesiska online-plattformar. Regeringen har varit drivande i EU för att införa nya regler som innebär att plattformarna tvingas att ta ett större miljö- och produktsäkerhetsansvar. Medlemsstaterna har i förhandlingen om EU:s nya tullagstiftning enats om att online-plattformar som förmedlar varor från länder utanför EU direkt till konsumenter ska likställas med importörer. De ska därmed hållas ansvariga för att EU:s produktregelverk efterlevs. Detta är en vinst både för konsumenterna och svenska och europeiska företag som vill ta ansvar. Plattformarna kan inte längre hävda att de bara är mellanhänder som inte har kontroll över innehållet i varan.

Jag och regeringen anser dock att åtgärder på EU-nivå måste kompletteras med breda åtgärder i Sverige. Därför har vi i år gett uppdrag till ett flertal myndigheter, bland annat Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Elsäkerhetsverket och Naturvårdsverket, att aktivt arbeta med marknadskontroll. I de olika uppdragen ingår exempelvis att prioritera samarbeten på nationell nivå och på EU-nivå, med andra marknadskontrollmyndigheter och med Tullverket, samt genomföra operativa insatser kopplat till e-handel från länder utanför EU. Regeringen vill med uppdragen att myndigheterna bland annat fokuserar på privatimporten, vilket ofta gäller handel via online-plattformar.

I budgetpropositionen för 2026 föreslogs även satsningar för att stärka vissa myndigheters förmåga att bedriva marknadskontroll, bland annat för Kemikalieinspektionen, Elsäkerhetsverket och Konsumentverket. För att möta de utmaningar som e-handeln ger upphov till behöver vi dock även utveckla arbetet och metoderna för hur vi kontrollerar farliga ämnen. Därför har jag och regeringen tillfört medel till Kemikalieinspektionen för att föreslå hur man kan stärka marknadskontrollen vid e-handel och import från tredje land.

När det gäller PFAS är det viktiga att så snart som möjligt besluta om ett ändamålsenligt och heltäckande förbud på EU-nivå. Kemikalieinspektionen har tillsammans med motsvarande myndigheter i andra medlemsstater tagit fram ett underlag. Europeiska kemikaliemyndigheten slutgranskar underlaget senare i år och lämnar det sedan vidare till EU-kommissionen. PFAS har redan förbjudits i leksaker och i förpackningar i kontakt med livsmedel, vilket Sverige har jobbat hårt för att driva igenom.

Regeringen har alltså tagit en rad initiativ och konkreta satsningar för att stoppa problemen med e-handeln från länder utanför EU och spridningen av farliga ämnen.

Stockholm den 18 februari 2026

Romina Pourmokhtari