De mänskliga rättigheterna i Afghanistan
Svar på skriftlig fråga 2024/25:257 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:257 De mänskliga rättigheterna i Afghanistan
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:257 av Olle Thorell (S)
De mänskliga rättigheterna i Afghanistan
Olle Thorell har mot bakgrund av rapporter från Human Rights Watch, Amnesty International och FN frågat mig vilka initiativ och åtgärder jag avser att ta för att hantera den försämrade situationen för mänskliga rättigheter i Afghanistan.
Regeringen delar Olle Thorells oro över de systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter i Afghanistan. Sedan talibanerna återtog makten 2021 har situationen för de mänskliga rättigheterna försämrats kraftigt – särskilt för kvinnor och flickor, som upplever systematisk diskriminering och kränkning av sina rättigheter. I augusti i år infördes strängare sedlighetslagar, vilka bland annat innebär att kvinnor inte får färdas med transportmedel utan en manlig släkting, lämna sina hem utan att helt täcka sina kroppar och ansikten, samt att deras röster inte längre får höras offentligt. Vidare har talibanerna aviserat att de avser återuppta stening av kvinnor. Regeringen är djupt oroad över utvecklingen i landet och följer implementeringen av sedlighetslagarna noga.
Förutsättningarna för Sverige att bedriva ett effektivt arbete i Afghanistan har kontinuerligt försämrats sedan talibanernas maktövertagande. Det beror bland annat på att talibanregimen i juli 2023, till följd av koranbränningarna i Sverige, förbjöd alla aktiviteter av svenska organisationer i landet.
Trots de svåra förutsättningarna bidrar Sverige under 2024 med ett omfattande stöd till Afghanistan, vilket fokuserar på kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter. Därtill stödjer vi även insatser inom sektorer som hälsa, utbildning och försörjningsmöjligheter. Vi gör detta via FN, EU och enskilda organisationer.
Sverige följer utvecklingen i landet noga och har regelbunden kontakt med organisationer som bevakar och rapporterar om situationen för mänskliga rättigheter i Afghanistan, däribland Amnesty International och Human Rights Watch.
Sverige är dessutom en viktig aktör, såväl i nationell kapacitet som inom EU, i FN:s råd för mänskliga rättigheter liksom i FN:s tredje utskott som hanterar mänskliga rättigheter. Sverige lyfte nyligen situationen i Afghanistan under FN:s råd för mänskliga rättigheter, i det nationella anförandet som uppmärksammar särskilt svåra landsituationer. Sverige ställde sig även bakom antagandet av EU:s återkommande resolution om Afghanistan genom vilken mandatet för den särskilda rapportören för mänskliga rättigheter i Afghanistan förlängdes. Mandatet lyfter fortsatt särskilt fram kvinnors och flickors svåra situation och i resolutionen fördöms även den senaste utvecklingen med utökade sedlighetslagar.
I september ställde Sverige sig dessutom bakom ett initiativ för att hålla Afghanistan ansvarigt under FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) för de systematiska kränkningarna av kvinnors och flickors rättigheter i landet. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har en pågående utredning av brott under dess jurisdiktion, som begåtts i landet sedan maj 2003 och framåt. Inom ramen för den finns möjlighet att lagföra individer som begått brott mot mänskligheten genom förföljelse på grund av kön. ICC-åklagaren har i sammanhanget tagit fram en ny policy för att förbättra ansvarsutkrävande vad gäller könsrelaterade brott i Romstadgan, ett arbete som Sverige har stött.
Sammantaget är Sverige en tydlig röst för kvinnors och flickors, liksom hbtqi-personers, fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter, och vi fördömer återkommande talibanernas kränkningar.
Jag vill även betona att Sverige inte medverkar i några aktiviteter som legitimerar talibanernas styre. Vårt stöd utgår helt och fullt ifrån utsatta människors humanitära behov och strävan att människor, inte minst kvinnorna och flickorna, ska kunna leva ett värdigt liv.
Stockholm den 30 oktober 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:257 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-30)
Fråga 2024/25:257 De mänskliga rättigheterna i Afghanistan
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Den årliga rapporten World Report 2024: Events of 2023, utgiven av Human Rights Watch, beskriver en alarmerande situation för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Rapporten sammanfattar läget i över 100 länder och territorier och är resultatet av omfattande undersökningar genomförda i samarbete med lokala människorättsorganisationer. Särskilt noteras Afghanistan där Human Rights Watch pekar på en systematisk och fortsatt försämring av rättigheter och friheter under 2023.
Sedan talibanerna tog makten i augusti 2021 har rättigheterna för Afghanistans befolkning, särskilt kvinnor och flickor, drabbats hårt. Human Rights Watch pekar ut Afghanistan som det enda landet i världen där kvinnor och flickor helt nekas tillgång till högre utbildning och där restriktioner på kvinnors och flickors rörelsefrihet och möjligheter att arbeta är omfattande. Talibanernas beslut att förbjuda kvinnor att arbeta inom majoriteten av de internationella icke-statliga organisationerna och FN:s organ, med undantag för vissa hälsorelaterade och humanitära roller, har förvärrat den humanitära krisen ytterligare. Human Rights Watch menar att dessa begränsningar, i kombination med andra restriktioner som inskränker kvinnors liv och rörelsefrihet, utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna och utgör en institutionaliserad könsapartheid.
Situationen bekräftas också av FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) som rapporterar att nästan två tredjedelar av Afghanistans befolkning under 2023 har varit i behov av akut humanitärt stöd, vilket inkluderar basala förnödenheter som mat och sjukvård. FN:s rapporter visar på att kvinnor och flickor har särskilt svårt att få tillgång till hjälp på grund av talibanernas restriktioner, vilket har lett till ökad undernäring och brist på grundläggande hälsovård för miljontals människor. Amnesty International har också uppmärksammat den ökade repressionen mot kvinnliga människorättsförsvarare och civilsamhällesaktörer som försöker agera i det alltmer förtryckande klimatet. Flera rapporter har dokumenterat systematiska trakasserier och gripanden av journalister och aktivister samt en ökande osäkerhet för alla som verkar för förändring och rättigheter i landet.
HRW:s rapport ger också rekommendationer för internationella aktörer, inklusive länder som Sverige, att ta fram tydliga strategier för att hantera den försämrade situationen i Afghanistan. Rapporten uppmanar regeringar att sätta press på talibanerna att respektera grundläggande mänskliga rättigheter och att återinföra restriktioner och sanktioner i de fall där systematiska kränkningar fortgår. Dessutom rekommenderas att internationella givare tydligt länkar sitt bistånd till specifika framsteg inom mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i synnerhet. Human Rights Watch poängterar att de som bär ansvar för övergrepp och brott bör hållas ansvariga genom internationella rättsliga mekanismer, exempelvis genom FN:s säkerhetsråd och Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
Vi socialdemokrater ser med stor oro på den nuvarande regeringens kraftiga nedskärningar av nivån på det internationella biståndet. När regeringen dessutom gör en tydlig omställning från ett globalt till ett mer regionalt fokus i biståndspolitiken innebär detta stora risker för att länder som Afghanistan får minskat stöd. Human Rights Watch och andra trovärdiga aktörer, som FN och Amnesty International, pekar tydligt på de utmaningar som Afghanistans befolkning står inför. Om Sverige avstår från att ge ett starkt stöd till humanitära och människorättsbaserade insatser i länder som Afghanistan riskerar vi att ytterligare förvärra lidandet för miljontals människor som lever under talibanernas förtryckande regim. Som socialdemokrater menar vi att Sverige bör upprätthålla och stärka sitt internationella engagemang och ta sitt ansvar för att stödja de mest utsatta, i enlighet med vårt lands historiska arv av solidaritet och globalt ledarskap för mänskliga rättigheter och demokrati.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Vilka initiativ avser ministern att ta, eller vilka åtgärder planerar ministern att vidta, för att hantera den försämrade situationen för mänskliga rättigheter i Afghanistan, i ljuset av de uppgifter och rekommendationer som framkommer i World Report 2024 från Human Rights Watch samt andra rapporter från FN och Amnesty International?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.