Buffertkrav för svenska företagare
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1259 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fi2020/01956
/S1
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1259 av Lars Beckman (M) Buffertkrav för svenska företagare
Lars Beckman har frågat mig om jag anser att en buffert kan byggas upp i företag med idag gällande skattelagstiftning, och om jag annars avser att vidta några åtgärder för att underlätta för detta.
En av grundstenarna i den svenska modellen är ett konkurrenskraftigt och dynamiskt näringsliv som har goda förutsättningar för att verka långsiktigt. I detta sammanhang kan därför nämnas möjligheten i skattelagstiftningen för företag att göra avsättning till periodiseringsfond. Periodiseringsfond innebär att en del av beskattningen av inkomsten kan skjutas upp till ett senare år. Det kan också användas för att kvitta vinster som har gjorts under ett tidigare år med förluster som görs under ett senare år. Genom denna avsättning kan likviditeten förbättras. Jag vill också i sammanhanget nämna de nya skattereglerna för företagssektorn som trädde ikraft den 1 januari 2019, som bl.a. innebar en sänkning av bolagsskatten i två steg från 22 till 20,6 procent. Därutöver innebär reglerna om avskrivning av inventarier att tillgångar som behövs för att driva verksamheten kan skrivas av redan inom fem år.
Det nya coronaviruset prövar nu vårt samhälle. Den senaste tiden har regeringen presenterat en rad olika åtgärder för att lindra effekterna för företag och företagare. Åtgärderna spänner brett och omfattar en rad områden, såsom möjligheter till korttidspermittering för minskade lönekostnader, tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter anstånd med skatteinbetalningar samt omställningsstöd för företag att ställa om och anpassa sin verksamhet.
Slutligen vill jag säga att för att företag ska kunna verka och konkurrera krävs starka och välfungerande offentliga tjänster. Det handlar inte bara om infrastruktur och rättsväsende av hög kvalitet utan också om välfärd och utbildning. Allt detta har gemensamt att de finansieras via skatt. Så skapar vi ett fungerande samhälle.
Stockholm den 6 maj 2020
Magdalena Andersson
Skriftlig fråga 2019/20:1259 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2020-05-06)
Fråga 2019/20:1259 Buffertkrav för svenska företagare
av Lars Beckman (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I en uppmärksammad intervju i Dagens industri anser finansmarknadsministern att svenska företag har för låg buffert för att klara ekonomiska kriser. I intervjun signalerade statsrådet att regeringen avser att överväga att införa generella buffertkrav på näringslivet. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) förvånas över den svaga motståndskraften i många företag, säger statsrådet i artikeln och öppnar nu för generella buffertkrav i näringslivet. ”Man måste kunna klara av olika typer av samhällskriser”, säger han till Dagens industri.
Upprördheten har varit stor efter uttalandet från många av Sveriges företagare eftersom man inte alls känner igen sig i bilden av statsrådets verklighetsbeskrivning. Finansmarknadsministern har tagit tillbaka påståendet och ursäktat formuleringen. Men att Sveriges biträdande finansminister uttrycker sig så pass generaliserande om buffertkrav i ett land med relativt höga skatter på egenföretagare är uppseendeväckande.
Med anledning av uttalandet från finansmarknadsministern är det många som är intresserade av på vilket sätt restauranger, taxibolag, flygbolag, hotell, och industriföretag ska ges förutsättningar av regeringen för att bygga upp en buffert och hur det ska gå till.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Anser ministern att en buffert kan byggas upp i företag med i dag gällande skattelagstiftning, och avser annars ministern att vidta några åtgärder för att underlätta för detta?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.