Brottsmarkering vid sexualbrott

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1280 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2021/ 00148 Ju2021/00168 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1280 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Brottsmarkering vid sexualbrott och på fråga 2020/21:1318 av Marléne Lund Kopparklint (M) Kontinuerliga kontroller i brottsregistret

Marléne Lund Kopparklint har frågat justitie- och migrationsministern om han ämnar verka för att skydda barn från dömda sexualbrottslingar efter avtjänat straff, med tanke på återfallsriskerna som finns gällande dessa brott. Frågan har överlämnats till mig. Därtill har Marléne Lund Kopparklint frågat mig om jag ämnar verka så att arbets- och uppdragsgivare inom yrken där man möter barn kan utföra kontinuerliga kontroller i brottsregistret och inte bara vid anställningstillfället.

Marléne Lund Kopparklint har tidigare ställt liknande frågor till både justitie- och migrationsministern, utbildningsministern och socialministern.

Regeringen ser oerhört allvarligt på sexualbrott och särskilt på sådana som riktas mot barn. Regeringen har därför bland annat skärpt sexualbrottslagstiftningen, givit Polismyndigheten i uppdrag att identifiera och genomföra åtgärder för att förstärka förmågan att bekämpa sexualbrott mot barn, ålagt Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att redovisa hur de arbetar med att utveckla arbetsmetoderna för utredning av våldtäkt och andra sexualbrott samt förbättrat stödet till brottsoffer.

Arbetet fortsätter med full kraft också framåt. Polismyndigheten har anställt närmare 380 nya medarbetare som bland annat ska arbeta med utredning av sexualbrott. Samtidigt ska Polismyndigheten i sin helhet växa med 10 000 polisanställda till 2024 jämfört med 2016. Tillsammans med de kraftigt utvidgade verktygen för polisen förbättras förutsättningarna att gripa och lagföra sexualbrottslingar.

Som jag den 4 november 2020 svarade på Marléne Lund Kopparklints fråga 2020/21:304 Brottsmarkering vid grova sexualbrott mot barn och personer med funktionsvariation är reglerna om gallring av uppgifter ur registret resultatet av en avvägning mellan å ena sidan intresset av att ha tillgång till uppgifter om begångna brott för bl.a. lämplighetsprövningar av olika slag och å andra sidan den enskildes integritet och möjlighet att återanpassa sig i samhället efter en fällande dom. Enligt min mening är principerna bakom systemet rimliga, men jag utesluter inte att ändringar av enskildheter kan övervägas.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att utdrag ur belastningsregistret bara är ett komplement som aldrig kan ersätta en ordentlig bakgrundskontroll av en arbetssökande, med tagande av referenser och annat. Det är alltid arbetsgivaren som har ansvaret för att personalen är lämplig och att verksamheten bedrivs på ett tryggt och säkert sätt, så att riskerna för missförhållanden minimeras.

Stockholm den 27 januari 2021

Mikael Damberg