Brott mot lagen om etikprövning
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1259 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2021/22:1259 av Boriana Åberg (M)
Brott mot lagen om etikprövning
Boriana Åberg har frågat mig om jag anser att det generellt sett är lämpligt att rättsväsendet hanterar frågor kring misstänkta etikbrott och om ja, vilka generella åtgärder jag tänker vidta för att höja åklagarnas kompetens inom området.
Syftet med lagen om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen) är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Lagen ställer krav på att viss forskning som avser människor måste ha godkänts vid en etikprövning innan den får utföras. Vissa överträdelser av lagen är straffbelagda, till exempel att utföra forskning utan etikgodkännande.
Överklagandenämnden för etikprövning prövar överklaganden av Etikprövningsmyndighetens beslut. Nämnden har också tillsyn över att etikprövningslagen och villkor som har meddelats i samband med godkännande vid etikprövning följs. Nämnden får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen ska följas. Ett föreläggande eller ett förbud får förenas med vite. Vid skälig misstanke om brott är nämnden skyldig att göra en åtalsanmälan. Frågor om straffrättsligt ansvar hanteras därefter av åklagare och domstolar.
Brott mot etikprövningslagen faller under allmänt åtal och ärendena handläggs av så kallade vårdåklagare som utsetts särskilt av riksåklagaren. Genom att utse ett begränsat antal åklagare att handlägga vissa typer av ärenden kan kunskaper och erfarenheter byggas upp och koncentreras hos dessa. Under hösten 2021 genomförde Åklagarmyndigheten ett seminarium för vårdåklagarna där Överklagandenämnden för etikprövning deltog och presenterade sin verksamhet. Hos Åklagarmyndigheten pågår även ett kontinuerligt arbete med att bygga upp en kunskapsbank för att främja en enhetlig handläggning av ärenden om brott mot etikprövningslagen.
Regeringen har nyligen förtydligat och skärpt regelverket om etikprövning av forskning. Genom lagändringarna infördes bland annat en skyldighet för forskningshuvudmannen att vidta förebyggande åtgärder så att forskning inte utförs i strid med lagen och ett förtydligande av överklagandenämndens tillsynsansvar. Dessutom höjdes maximistraffet för den som uppsåtligen utför forskning utan ett etikgodkännande från fängelse i sex månader till fängelse i två år. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2020.
Jag har fullt förtroende för rättsväsendets förmåga att hantera frågor om misstänkta brott mot etikprövningslagen och kan konstatera att Åklagarmyndigheten bedriver ett kunskapsutvecklande arbete i dessa frågor.
Stockholm den 23 mars 2022
Morgan Johansson
