Bristfälliga konsekvensutredningar
Svar på skriftlig fråga 2017/18:873 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
N2018/01412/FF
Näringsdepartementet
Närings- och innovationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:873 av Lars Beckman (M) Bristfälliga
konsekvensutredningar
Lars Beckman har frågat civilministern vilka åtgärder han avser att vidta för att fler konsekvensanalyser ska bli bättre. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
För att svenska företag ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden är det centralt att reglerna är ändamålsenliga för att begränsa den administration som krävs för att följa regelverken.
Konsekvensutredningar är av stor vikt i arbetet med att nå mer ändamålsenliga regler och det är viktigt att de håller en god kvalitet. De senaste åren har vi sett en förbättring av konsekvensutredningarnas kvalitet, men mycket arbete återstår innan regeringen är nöjd med resultatet. För att nå framgång måste konkreta stödinsatser sättas in där behovet är som störst, i det här fallet gentemot Regeringskansliet och kommittéerna.
Tillväxtverket har ett ansvar att ge råd, stöd och utbildning till regelgivare på alla nivåer. Exempel på insatser är grundläggande utbildning, beräkningsstöd och hjälp vid statistikinhämtning samt riktade insatser för att strukturera arbetet. I slutet av september 2017 redovisade också Tillväxtverket ett regeringsuppdrag att ta fram en digital handledning för konsekvensutredning vid regelgivning. Handledningen ska fungera som ett konkret hjälpmedel när en konsekvensutredning upprättas och utvecklas kontinuerligt.
Regelrådet har också identifierat att det ofta är beräkningar av kostnader för företagen som brister. Det är därför viktigt att de rådgivande insatserna framöver utgörs av ett konkret stöd så att Regeringskansliet och andra regelgivare kan förbättra kostnadsberäkningarna i sina konsekvensutredningar.
Stockholm den 8 mars 2018
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2017/18:873 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2018-02-27)
Fråga 2017/18:873 Bristfälliga konsekvensutredningar
av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Den 22 februari kunde vi ta del av Regelrådets rapport om den årliga granskning som Regelrådet gör av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås.
Fler EU-konsekvensbedömningar har granskats. Detta är positivt i sig men blir endast verkningsfullt om dessa verkligen åtföljs av att svenska konsekvensanalyser tas fram som kan ligga till grund för den svenska positionen. Det är viktigt, inte enbart för det svenska inflytandet, gällande olika förslag till EU-regler. Detta ökar och kan därmed bidra till att företagens förutsättningar och konkurrenskraft bättre tillvaratas. Det är även en mycket viktig resursfråga för bland annat Regelrådet.
Jag tror att vi är många som håller med om att processerna behövs för att stärka det svenska arbetet med EU-lagstiftning. Däremot är det aldrig bra när det framkommer uppgifter om bristfälliga konsekvensutredningar.
Bristfälliga konsekvensutredningar måste åtgärdas. I synnerhet innan det fattas beslut om nya regler för företagen. Risken är annars att Regelrådets granskning kan bli verkningslös.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler konsekvensanalyser ska bli bättre?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.