Brister i skolundersökningar
Svar på skriftlig fråga 2021/22:164 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:145 av Markus Wiechel (SD) Regelfusk och fråga 2021/22:164 av Björn Söder (SD) Brister i skolundersökningar
Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på de uppgifter som framkommit, och vilka åtgärder jag avser att vidta för att dels säkerställa att regelfusk vid dessa mätningar inte sker igen och dels öka vetskapen om utrikes födda elevers kunskapsläge. Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder, till exempel framgent låta en oberoende part utföra undersökningarna, för att komma till rätta med problemet, och om inte, varför.
Internationella mätningar är ett relevant och viktigt instrument för att mäta elevers kunskaper över tid. Vi behöver ha bra underlag om elevers kunskaper för att kunna fatta rätta beslut. För regeringen är det därför av yttersta vikt att de kunskaper som vi får från de internationella mätningarna är korrekta. Det är viktigt att poängtera att dessa mätningar inte säger allt om den svenska skolan. Vi behöver lägga internationella mätningar och nationell statistik bredvid varandra och följa utvecklingen över tid för att kunna se trender i våra elevers kunskapsutveckling.
Sveriges deltagande i internationella kunskapsmätningar regleras i instruktionen för Statens skolverk. Av instruktionen följer att Skolverket får företräda staten och att myndigheten ansvarar för deltagandet i internationella mätningar. I ansvaret ingår att se till att de internationella mätningarna genomförs i enlighet med gällande regelverk och riktlinjer.
Skolverket bedömer att resultaten i PIRLS 2016 och TIMSS 2019 är tillförlitliga. I PIRLS 2016 och TIMSS 2019 är exkluderingsgraden betydligt lägre än i PISA 2018. I den granskning som tidningen Expressen utfört, och som både Markus Wiechel och Björn Söder hänvisar till, framhålls också att de utrikes födda elever som inte deltog i PIRLS 2016, sannolikt inte haft någon avgörande betydelse för Sveriges genomsnittliga resultat. De internationella mätningarna visar att den negativa trenden är bruten och att de förbättringar av svenska elevers kunskaper som skett de senaste åren håller i sig.
När det gäller frågan om utrikes födda elevers kunskapsläge tar exempelvis Skolverket återkommande fram rapporter som beskriver läget i svensk skola. I rapporterna redovisar myndigheten bland annat angelägna utvecklingsområden och trender i officiell statistik. Det finns ett samband mellan utrikes födda elevers resultatutveckling och t.ex. vistelsetid i Sverige, ursprungsland och socioekonomisk bakgrund. Deras betyg och behörighet är därför viktiga faktorer att följa eftersom de är betydelsefulla för bland annat vidare studier och arbetsmarknadsetablering.
Skolverket fick den 6 maj 2021 i uppdrag att förstärka myndighetens insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med gällande riktlinjer i den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 november 2021. Regeringen kommer noga att överväga behovet av åtgärder utifrån redovisningen.
Stockholm den 20 oktober 2021
Anna Ekström
Skriftlig fråga 2021/22:164 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2021-10-14)
Fråga 2021/22:164 Brister i skolundersökningar
av Björn Söder (SD)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Riksrevisionens rapport fastslog i april i år att Sverige inte följde reglerna i den senaste Pisastudien, Pisa 2018. Samtidigt kritiserades både Skolverket och regeringen för att inte ha gjort några seriösa ansträngningar att undersöka felen.
Riksrevisionens granskning tillkom efter att Expressen i juni 2020 avslöjat att man fuskat i Pisamätningen genom att utesluta många nyanlända elever från att skriva provet. På så sätt framställdes skolresultaten som bättre än vad de faktiskt var.
Utbildningsministern bemötte kritiken genom att peka på att bristerna som avslöjats ”gör att vi i högre utsträckning behöver luta oss mot andra internationella kunskapsstudier, som Timss och Pirls, vad gäller just utrikes födda elevers resultat”.
Men nu avslöjar Expressen att även Pirls har allvarliga brister. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, säger till tidningen att ”det verkar som att man systematiskt gömmer undan brister i de här studierna och låtsas som att utvecklingen är betydligt bättre än vad den faktiskt är”.
I Pirls – den enda av de två studierna som mäter läsförståelse – finns allvarliga brister som sannolikt förbättrat de utrikes födda elevernas resultat, visar Expressens granskning.
Enligt Expressen redovisar inte Skolverket i sin officiella rapport för Pirls 2016, som mäter läsförståelse bland fjärdeklassare, hur stor andel av eleverna som undantagits från att delta. Expressen skriver:
”Men långt ner i rapporten, i en fotnot på sidan 35, framgår att det saknas en stor andel utrikes födda elever i urvalet. Skolverket skriver att sju procent av eleverna som deltog i studien var utrikes födda, men att dessa elever enligt SCB borde utgjort elva procent för att urvalet skulle vara representativt för Sveriges fjärdeklassare.
Mer än en tredjedel av de utrikes födda eleverna har alltså sannolikt antingen gallrats bort felaktigt – som i PISA – eller bara inte dykt upp vid provtillfället (en annan delförklaring skulle kunna vara att för få utrikes födda elever har slumpats fram).”
Enligt Henrekson saknas mer än en tredjedel av de här eleverna samtidigt som denna grupp plötsligt presterar lika bra som eller bättre än svenskfödda elever med utländska föräldrar. Han säger att ”det finns mycket som talar för att detta inte är ett sammanträffande, att det beror på att en stor del av de svagaste utrikes födda eleverna har varit frånvarande vid provtillfället”.
I den andra undersökningen som utbildningsministern hänvisade till när hon bemötte kritiken av Pisa, Timss, så tillhörde Sverige de länder som exkluderade fler än fem procent av eleverna i Timss 2019, vilket är maxgränsen uppsatt av IEA, som ansvarar för studien. Bortfallet i årskurs åtta hade samtidigt ökat väsentligt sedan det förra provtillfället.
Denna gång redovisas, enligt Expressen, exkluderingsgraden i Skolverkets rapport, ”där även något annat framgår: precis som i PISA har Skolverket i sina analyser utgått från att skolorna får exkludera – undanta – nyanlända elever som gått i svensk skola i flera år”.
Enligt Expressen har utbildningsministern duckat för intervjuer med anledning av bristerna i underökningarna. Efter att tidningens granskning publicerats har dock hennes pressekreterare gett en skriftlig kommentar och samtidigt begärt att Expressen ska ta bort skrivelsen tidigare i artikeln om att ministern ”vägrar svara” på frågor. Men enligt Expressen lämnar den skriftliga kommentaren dock inte något svar på de frågor som Expressen har ställt till utbildningsministern.
Att svenska myndigheter friserar undersökningar och därmed ger sken av att regeringens politik leder till bättre skolresultat än vad den faktiskt gör, är mycket anmärkningsvärt.
Förslag har nu också framförts om att Skolverket ska fråntas ansvaret över att utföra undersökningarna och i stället låta oberoende part som inte har något eget intresse i resultatet, till exempel ett universitet, utföra dem.
Jag vill fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Avser ministern att vidta några åtgärder, till exempel framgent låta en oberoende part utföra undersökningarna, för att komma till rätta med problemet, och om inte, varför?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.