Bristande kunskaper i svenska hos förskolepersonal

Svar på skriftlig fråga 2021/22:487 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

U2021/04753 Utbildningsdepartementet Skolminister n Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:487 av Björn Söder (SD)
Bristande kunskaper i svenska hos förskolepersonal

Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några särskilda åtgärder för att komma till rätta med problemen med att förskolepersonal har bristande kunskaper i svenska, vilket kan påverka språkutvecklingen i svenska hos barnen negativt, och i så fall vilka.

Av läroplanen för förskolan framgår att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Vidare ska barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (SKOLFS 2018:50).

Det är huvudmannens ansvar att säkerställa att läroplanens mål uppfylls. För att leva upp till dessa mål krävs att ansvaret för undervisningen i förskolan bedrivs av legitimerade förskollärare. Huvudmannen har därför också ett ansvar att anställa personal som är kvalificerad för arbete i förskolan. Det är förskolläraren som har ansvar för undervisningen som bedrivs i förskolan (2 kap. 15 § skollagen). Endast den som har legitimation som förskollärare och är behörig att undervisa i förskolan får bedriva undervisning i förskolan. För att få förskollärarlegitimation krävs en behörighetsgivande examen (2 kap. 13 respektive 16 §§ skollagen).

För att antas till den svenska förskollärarutbildningen krävs kunskaper i svenska. Den som har en utländsk förskollärarutbildning och vill ansöka om legitimation och som har ett annat modersmål än de nordiska språken kan ges behörighet att undervisa i förskolan endast om han eller hon har de kunskaper i svenska som är nödvändiga för yrket (3 kap. 1 och 2 §§ behörighetsförordningen [2011:326]). Vidare krävs även att han eller hon uppfyller ett antal nationella krav, varav ett är kunskaper om läs- och skrivutveckling eller läs- och skrivinlärning på svenska.

I förskolan får också så kallad annan personal arbeta, exempelvis barnskötare. Dessa förväntas ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas (2 kap. 14 § skollagen). Det är huvudmannen som ska se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling (2 kap. 34 § skollagen). I förskolans läroplan, som trädde i kraft den 1 juli 2019, betonas vikten av det kollegiala lärandet tydligare än tidigare. Det framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för att förskollärare, barnskötare och övrig personal får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen nyligen har beslutat om ett nytt statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan. Statsbidraget kan bland annat användas till kompetensutveckling för såväl förskollärare som annan personal som arbetar i barngrupper i förskolan. Vi vet att behoven av kvalitetshöjande åtgärder kan se olika ut på olika förskolor. Därför ger det nya statsbidraget större möjlighet att använda medlen utifrån lokala behov och förutsättningar jämfört med vad som har varit möjligt med tidigare statsbidrag riktade till förskolan.

Regeringen kommer fortsätta arbetet för alla barns rätt att gå i en förskola som håller hög kvalitet och där alla barn får lika goda möjligheter att utvecklas och lära så mycket som möjligt.

Stockholm den 15 december 2021

Lina Axelsson Kihlblom