Breddad rekrytering till högskolan

Svar på skriftlig fråga 2014/15:675 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Dnr U2015/03520/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:675 av Torbjörn Björlund (V) Breddad rekrytering till högskolan

Torbjörn Björlund har frågat mig om jag avser vidta åtgärder för att se över regelverket för antagning till högskolan i syfte att bredda rekryteringen.

Till att börja med vill jag understryka att frågan om breddad rekrytering till och breddat deltagande i högskolan är ett prioriterat område för regeringen. I ett modernt land som Sverige ska inte traditioner, socio-ekonomisk bakgrund, kön eller funktionsnedsättning vara avgörande för möjligheterna att påbörja eller fullfölja en högskoleutbildning, utan den svenska högskolan ska vara öppen och välkomnande för alla som har förutsättningar att klara högskolestudier. I dag finns tyvärr en snedrekrytering till högskolan beroende på studenternas bakgrund. Det är t.ex. fortfarande dubbelt så vanligt att de som har högskoleutbildade föräldrar går vidare till högre studier än de vars föräldrar har gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå. Det är också fler kvinnor än män som påbörjar en högskoleutbildning. Snedrekryteringen till högskolan innebär att samhället inte utnyttjar sina talanger, samtidigt som efterfrågan på personer med högre utbildning ökar. Som verktyg för att motverka snedrykryteringen har regeringen gett Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppgift att kartlägga lärosätenas arbete med breddad rekrytering. I uppdraget ingår att lyfta fram goda exempel och att lämna rekommendationer till lärosätenas fortsatta arbete.

Även om den s.k. 25:4-regeln har tagits bort är det fortfarande möjligt att komma in på högskolan med andra meriter än gymnasiebetyg eller motsvarande. Av 7 kap. 5 och 8 §§ högskoleförordningen (1993:100) framgår bl.a. att en person har grundläggande respektive särskild behörighet om han eller hon genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den s.k. reella kompetensen bedöms av universitet och högskolor vid antagning. För att kunna konkurrera i urvalet till de utbildningar som har fler sökande än platser krävs dock fortfarande ett meritvärde, som man t.ex. kan få genom att göra högskoleprovet. Vidare har universiteten och högskolorna möjlighet att själva besluta om urvalsgrunder för upp till en tredjedel av platserna. Dessa av högskolan beslutade urvalsgrunder kan bredda rekryteringen till en utbildning så länge urvalsgrunden består av meriter som är relevanta för utbildningen.

Hur reglerna för tillträde till högskoleutbildning är utformade är en viktig aspekt som kan påverka olika gruppers deltagande i högskolan, även om det också finns andra faktorer som påverkar. För att undvika att onödiga hinder ställs upp för människors deltagande i högre utbildning är det viktigt att reglerna är tydliga och överblickbara. Reglerna ska också vara effektiva och rättssäkra för de sökande.

Stockholm den 24 juni 2015

Helene Hellmark Knutsson