Brandsäkerhet på svenska nattklubbar

Svar på skriftlig fråga 2025/26:385 besvarad av Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)

Svar på fråga 2025/26:385 Brandsäkerhet på svenska nattklubbar

till Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)

Svar på fråga 2025/26:385 av Björn Söder (SD)
Brandsäkerhet på svenska nattklubbar

Björn Söder har frågat mig om jag avser att ta några särskilda initiativ i Sverige med anledning av branden i Schweiz och den danska undersökningen om brandsäkerhet på nattklubbar.

Låt mig inleda med att djupt beklaga den tragiska händelsen i Crans-Montana under nyårshelgen. Det är en smärtsam påminnelse om hur snabbt en festlig tillställning kan förvandlas till en katastrof om brandsäkerheten brister. Mina tankar går till de drabbade och deras anhöriga.

Sverige har en robust lagstiftning på området genom lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Boverkets byggregler om brandskydd (BFS 2024:7) innehåller krav på byggnaders tekniska brandskydd. Alla byggnader ska ha ett inbyggt brandskydd. Hur höga krav som ställs beror på typ av byggnad och verksamhet. Kommunen är tillsynsmyndighet för byggreglerna. Grundprincipen i det svenska systemet är att ansvaret för brandskyddet ligger på den som äger byggnaden eller bedriver verksamheten. Detta ansvar innebär en skyldighet att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA), vilket inkluderar att utöver det byggnadstekniska brandskyddet även säkerställa ett organisatoriskt brandskydd, till exempel att utrymningsvägar är fria, att personalen är utbildad och att tekniska system fungerar.

Räddningstjänsterna i landets kommuner har i uppdrag att utöva tillsyn över att lagen efterlevs. Denna tillsyn är riskbaserad, vilket innebär att objekt där riskerna är höga eller där konsekvenserna av en brand skulle bli stora – såsom nattklubbar och samlingslokaler – prioriteras. Vid dessa tillsynsbesök kontrolleras bland annat att det inte vistas för många personer i lokalen och att utrymningsvägarna är tillgängliga. Om brister upptäcks har räddningstjänsten mandat att utfärda förelägganden eller i allvarliga fall meddela nyttjandeförbud med omedelbar verkan.

När det gäller den danska undersökningen från Danske Beredskaber, som visar att en stor andel av de danska nattklubbarna fått förelägganden, är det viktigt att tolka statistiken rätt. Att brister upptäcks och förelägganden utfärdas är i sig ett tecken på att tillsynssystemet fungerar aktivt; myndigheterna identifierar risker och tvingar verksamhetsutövare att åtgärda dem.

I Sverige arbetar Myndigheten för civilt försvar (MCF) kontinuerligt med att stödja kommunerna och verksamhetsutövarna genom föreskrifter, allmänna råd och utbildningsinsatser. Särskild uppmärksamhet riktas mot just publika evenemang och hantering av brandfarliga varor, exempelvis pyroteknik, som kräver särskilda tillstånd för att användas inomhus. Myndigheten följer även händelseutvecklingen och analyser av olyckor i omvärlden för att vid behov uppdatera sina riktlinjer.

Mot bakgrund av det regelverk och den tillsynsorganisation vi har i Sverige bedömer jag i dagsläget att systemet är ändamålsenligt utformat för att förebygga liknande händelser. Jag ser därför inte behov av några omedelbara nya initiativ, men jag förutsätter att landets räddningstjänster fortsätter sitt enträgna arbete med tillsyn av dessa verksamheter för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå.

Stockholm den 21 januari 2026

Carl-Oskar Bohlin