Blåsljuspersonalens säkerhet

Svar på skriftlig fråga 2020/21:524 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:524 av Björn Söder (SD)
Blåljuspersonalens säkerhet

Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att garantera blåljuspersonalens säkerhet.

Det är helt oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det är i förlängningen ett angrepp på det demokratiska samhället. Skyddet för dessa grupper måste vara ändamålsenligt och starkt.

För att stärka det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna infördes den 1 januari i år det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet. Det straffbelägger att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Den som gör sig skyldig till det här brottet kan få upp till livstids fängelse. Detta är en mycket tydlig signal från samhällets sida om att dessa verksamheteter inte får angripas.

Personer som fullgör samhällsnyttiga funktioner har skydd som tjänstemän i den utsträckning de utövar myndighet och omfattas dämed av det förstärkta straffrättsliga skydd som föreskrivs i bestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Det finns dock många funktioner som faller utanför det skyddet. Exempelvis utgör hälso- och sjukvårdsverksamhet normalt inte myndighetsutövning.

Regeringen gav bl.a. mot den bakgrunden den 14 maj i år en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den 12 november 2021.

Regeringen har vidare de senaste åren vidtagit flera lagstiftningsåtgärder som innebär ett generellt sett skärpt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts och skyddet för den personliga integriteten har stärkts och moderniserats, till exempel genom att det straffbara området för olaga hot har utvidgats.

Jag följer utvecklingen på området noggrant.

Stockholm den 25 november 2020

Morgan Johansson