Biträdande lektorer

Svar på skriftlig fråga 2021/22:267 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Svar på fråga 2021/22:267 av Pia Steensland (KD) Biträdande lektorer

Pia Steensland har frågat mig om jag och regeringen är villiga att skapa bättre möjligheter för unga forskare att anställas som biträdande lektorer genom att revidera högskoleförordningen så att den aktuella tidsgränsen utökas från fem till sju år efter disputation samt att det tydligt anges att en kombinationsanställning är tillgänglig även för personer med anställning som biträdande lektor.

Regeringen genomförde under 2017 och 2018 flera förändringar för att skapa tydligare och mer förutsägbara karriärvägar för doktorander och unga forskare. Som en del av reformen införde regeringen en nationell meriteringsanställning för viss tid, kallad biträdande lektor, i syfte att göra vägen till en tillsvidareanställning mer överskådlig och transparent.

I den forsknings- och innovationspolitiska propositionen (Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige prop. 2020/21:60) konstaterade regeringen att anställningsformen biträdande lektor ännu inte har börjat användas i önskvärd utsträckning. Regeringen betonade därför vikten av att lärosätena arbetar aktivt med frågan och aviserade att lärosätesspecifika mål skulle sättas för biträdande lektorer. Sådana mål har nu beslutats. Det är inte alla lärosäten som fått mål på detta område utan främst universiteten, eftersom de har större verksamhet och fler anställda än högskolorna och därför kan förväntas ha större karriärsystem där biträdande lektorer ingår. Det är första gången mål införs på detta område och regeringen kommer att följa utvecklingen i dialog med lärosätena.

Målen för biträdande lektorer ska ses som en av flera åtgärder för att öka takten i lärosätenas reformarbete. Regeringen har också aviserat en stärkt uppföljning av de visstidsanställningar som inte ingår i det reguljära meriteringssystemet, i syfte att dessa ska minska och skapa tryggare arbetsvillkor för de som arbetar inom akademin. Regeringen har även gett flera uppdrag till Universitetskanslersämbetet, bland annat om att följa upp lärosätenas arbete med karriärvägar, meriteringssystem och staplingar av visstidsanställningar.

Som Pia Steensland tar upp finns det en reglering i högskoleförordningen om att främst den som har avlagt doktorsexamen högst fem år före ansökningstidens utgång ska komma i fråga för anställning som biträdande lektor. Denna tidsgräns infördes i samband med reformen 2017–2018. Syftet var att tydliggöra att den totala tiden till en tillsvidareanställning borde kortas ned. Det är fortsatt angeläget att minska den tid det tar för en ung forskare att få en tillsvidareanställning.

Pia Steensland nämner kombinationsanställningar för personer med anställning som biträdande lektor. I den forsknings- och innovationspolitiska propositionen aviserar regeringen att den ämnar att se över eventuella hinder för att förena en anställning vid ett universitet eller en högskola med en annan relevant anställning. Det gäller i synnerhet för personer som är i början av sin karriär och för vilka en förenad anställning skulle kunna vara ett viktigt led i meriteringen. Regeringen avser att återkomma i frågan om förenade anställningar.

Högskolan är den största statliga sektorn sett till antalet anställda. Förväntningarna på högskolan är högt ställda när det gäller att uppnå det övergripande forskningspolitiska målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. För att leva upp till kraven måste villkoren för dem som arbetar i sektorn vara goda och karriärvägarna vara tydliga och transparenta. Därför är dessa frågor viktiga för regeringen.

Stockholm den 3 november 2021

Matilda Ernkrans