Biståndspolitiken
Svar på skriftlig fråga 2021/22:463 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:463 av Dennis Dioukarev (SD) Biståndspolitiken
Dennis Dioukarev har frågat mig vilka slutsatser jag drar och vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av bistånd till multilaterala organisationer samt av rapporterna från Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, om biståndet till Afghanistan samt om enprocentsmålet.
Biståndsmedel ska gå till det ändamålet avser och varje krona ska användas effektivt. Med det vill jag betona att internationella granskningar och bedömningar har givit Sverige höga betyg i vår hantering av bistånd, inklusive det som går till multilaterala organisationer. Det gäller till exempel OECD biståndskommittés (DAC) utvärdering av det svenska biståndet från 2019.
En välfungerande struktur för uppföljning och utvärdering av biståndet är av största vikt, för att säkerställa att det svenska utvecklingssamarbetet präglas av effektivitet och ett fokus på resultat och lärande. Regeringen välkomnade därför dessa rapporter och arbetar aktivt med att följa upp dem.
Utrikesdepartement har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att studera de rekommendationer som presenteras i Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att ytterligare stärka styrningen av det multilaterala biståndet.
Det bör dock noteras att tidsperioden för Riksrevisionens granskning av det multilaterala biståndet var 2017 till 2019. Sedan dess har Utrikesdepartementet har vidtagit flera åtgärder för att förbättra hanteringen av biståndet till multilaterala organisationer, bl. a. uppdaterat vägledningar och utvecklat nya rutiner. Dessutom genomförs nu utbildningar i riskanalys regelmässigt, och det finns ett nytt it-system som bidrar till bättre uppföljning.
EBA:s rapporter är även de välkomna underlag i den biståndspolitiska debatten. Regeringen följer vartefter de kommer ut löpande upp dessa och vidtar vid behov åtgärder som bedöms relevanta.
Vårt engagemang och bistånd till Afghanistan utgör inget undantag. Vi kommer att följa upp rapporten och vid behov vidta nödvändiga åtgärder. Regeringen bereder för närvarande formerna för en utvärdering av Sveriges samlade engagemang i Afghanistan mellan åren 2001-2021.
Sverige är idag en av världens mest generösa biståndsgivare och har en lång tradition av att allokera 1% av BNI till biståndet. När behoven av internationellt utvecklingssamarbete växer i spåren av såväl Covid-19-pandemin som klimatkrisen, behövs ett ambitiöst svenskt bistånd av hög kvalitet mer än någonsin. Utbetalningar ska alltid göras i enlighet med internationellt överenskomna principer (exv. i OECD-DAC) samt enligt gällande strategier för utvecklingssamarbetet. En biståndsram om 1% av BNI förhindrar inte att olika delar av verksamheten bedöms utifrån egna meriter. Redovisning och uppföljning av resultat görs löpande av regeringen och Sida.
Stockholm den 15 december 2021
Matilda Ernkrans
Skriftlig fråga 2021/22:463 av Dennis Dioukarev (SD) (Besvarad 2021-12-15)
Fråga 2021/22:463 Biståndspolitiken
av Dennis Dioukarev (SD)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
I höständringsbudgeten ger regeringen biståndsbudgeten ett tillskott som stretchar det svenska internationella biståndet till en total summa på 47 miljarder kronor. Nästa år ligger budgeten på 52 miljarder kronor, vilket är mer än vad regeringen lägger på området Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Denna nivå gör Sverige till den näst största bidragsgivaren av internationellt biståndet inom OECD.
Mot denna bakgrund är det särskilt viktigt att vi objektivt utvärderar effektiviteten och träffsäkerheten i den svenska biståndspolitiken. Det lättaste sättet att göra det på är att lyssna till expertisen. I den senaste rapporten från Riksrevisionen (den 2 november 2021) konstaterar myndigheten att det finns stora brister i regeringens hantering av biståndet till multilaterala organisationer.
I augusti i år kom en rapport från Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, om biståndet till Afghanistan. Utredaren säger att det funnits en diskrepans mellan mål och faktiska resultat, dessutom har korruptionen varit utbredd. Några år tidigare granskades enprocentsmålet av samma myndighet, som skrev följande: ”Flera indikatorer pekar mot att Sida ibland fått mer pengar än man kunnat förvalta med tillräcklig omsorg.”
Här har vi tre rapporter som unisont pekar på systematiska brister i den svenska biståndspolitiken. Eftersom jag förutsätter att biståndsministern tagit del av dessa rapporter – men ändå fortsätter med samma biståndspolitik – går det inte att komma till en annan slutsats än att regeringen inte tar kritiken på allvar.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vilka slutsatser har statsrådet dragit av ovan nämnda rapporter, och avser statsrådet vidta några åtgärder utifrån sina slutsatser?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.