Biståndsmedel för flyktingmottagande
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1415 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1415 av Hans Wallmark (M) Biståndsmedel för flyktingmottagande och fråga 2021/22:1436 av Yasmine Posio (V) Avräkningar mot biståndet för flyktingmottagande från Ukraina
Hans Wallmark har frågat mig hur kommer det sig att jag i dag vill finansiera mottagandet av flyktingar från Ukraina med en stor del av biståndsramen när regeringen tidigare avfärdat den möjligheten.
Yasmine Posio har frågat finansminister Mikael Damberg om regeringen kommer att avstå från att göra avräkningar på den nivå som tillåts enligt OECD-DAC:s regler. Frågan har överlämnats till mig.
Jag besvarar frågorna samlat.
Rysslands aggression mot Ukraina har lett till stort lidande och vi ser med fasa på de ryska krigsförbrytelser som begås i landet. Jag är stolt över att Sverige har kunnat ställa upp som en fristad för många av de ukrainska flyktingar som sökt skydd i vårt land. Regeringen anser att det är rimligt att Sverige finansierar flyktingmottagandet enligt OECD-DAC:s regelverk i sedvanlig ordning.
Precis som 2015, då antalet flyktingar var stort, är detta en exceptionell situation. Under 2015 användes 22 procent av biståndsramen för kostnader i samband med flyktingmottagande. De senaste åren har motsvarande andel varit avsevärt lägre. Hur stora kostnaderna för flyktingmottagande blir 2022 vet vi ännu inte. Därför vet vi inte heller hur mycket som kan räknas som bistånd. Vilka kostnader som kan räknas in bestäms av den modell som presenteras i budgetpropositionen och som är godkänd av OECD-DAC.
Det är samtidigt viktigt att fortsatt värna biståndsinsatser i vårt närområde och globalt. I en värld där Covid-19-pandemin, demokrati på tillbakagång och klimatförändringar slår hårt mot de människor som är mest utsatta och sårbara finns stora behov. Enprocentsmålet och flexibiliteten på utgiftsområde 7 bidrar till att Sverige både kan ta hand om skyddsbehövande från Ukraina och fortsatt prioritera ett internationellt utvecklingssamarbete som minskar fattigdomen, stärker det multilaterala samarbetet och bidrar till hållbar fred, demokrati och resiliens mot auktoritära krafter.
Stockholm den 1 april 2022
Matilda Ernkrans
Skriftlig fråga 2021/22:1415 av Hans Wallmark (M) (Besvarad 2022-04-05)
Fråga 2021/22:1415 Biståndsmedel för flyktingmottagande
av Hans Wallmark (M)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Statsrådet med ansvar för bistånd, Matilda Ernkrans, signalerade nyligen att mottagandet av flyktingar från Ukraina till stor del kan finansieras med medel ur biståndsbudgeten.
Enligt Migrationsverket kommer mottagandet av de ukrainska flyktingarna kosta mellan 9 och 30 miljarder kronor, och enligt gängse regler kan medel ur biståndsbudgeten användas till flyktingmottagande om flyktingarna kommer från ett biståndsland. En helt rimlig ordning givet det stora ansvar Sverige nu tar.
Det är dock märkligt att regeringen inser detta just nu eftersom Moderaterna under tidigare stora flyktingströmmar påpekat just detta. Som bekant har många av flyktingarna de senaste tio åren också kommit från länder som räknas som biståndsländer. Men när flyktingströmmarna var som värst 2015 beslutade den S-ledda regeringen i stället att sätta ett tak på avräkningarna för flyktingmottagandet – de fick inte överstiga 30 procent av biståndsramen.
Med bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Hur kommer det sig att statsrådet i dag vill finansiera mottagandet av flyktingar från Ukraina med en stor del av biståndsramen när regeringen tidigare avfärdat den möjligheten?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.