Biståndsbudgeten

Svar på skriftlig fråga 2015/16:196 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:196 av Sofia Arkelsten (M) Biståndsbudgeten

Sofia Arkelsten har frågat mig om jag anser att ”country programmable aid” (CPA) är ett relevant mått att arbeta med och om andelen CPA i den svenska biståndsbudgeten kommer att öka eller minska framöver.

Det är positivt att OECD/DAC:s statistik möjliggör en fördjupad analys av biståndet och jag välkomnar frågeställarens engagemang. CPA är ett mått som beskriver hur stor volym eller andel av ett givarlands bilaterala bistånd som partnerländerna själva kan påverka. Det finns dock också andra flöden, som inte räknas som CPA, som kommer fattiga människor i fattiga länder tillgodo, t.ex. Sveriges humanitära stöd, stöd genom multilaterala organisationer eller stöd som kanaliseras via organisationer i det civila samhället.

Eftersom Sverige är en mycket stor aktör på det humanitära området

och en stor del av svenskt bistånd kanaliseras genom multilaterala organisationer, liksom att en stor del av det bilaterala biståndet går genom civilsamhällesorganisationer är Sveriges CPA lägre än för vissa andra länder. Detta gör att CPA inte blir ett rättvisande begrepp för det svenska biståndet, som har ett mycket högt internationellt anseende. Som en andel av BNI är Sveriges CPA däremot högre än nästan alla andra givarländer och Sverige är det femte största givarlandet i Europa av CPA i absoluta tal.

Huruvida andelen CPA kommer att öka eller minska framöver beror på omständigheter i omvärlden. Sverige kan behöva anpassa sitt bistånd för att möta behoven som detta medför, vilket i sin tur påverkar hur mycket bistånd som räknas som CPA.

Stockholm den 5 november 2015

Isabella Lövin