Till innehåll på sidan

Bistånd till hbtq-organisationer

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1455 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1455 av Hans Linde (V) Bistånd till hbtq-organisationer

Hans Linde har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att stödet till hbtq-organisationer kan förstärkas och göras mer flexibelt.

Frågan om hbtq-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är en för mig och regeringen mycket viktig fråga. Precis som Hans Linde mycket riktigt påpekar utsätts hbtq-personer för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i alla delar av världen, bland annat genom diskriminering, hot om våld och våld. Vi ser även en oroande trend i länder där civilsamhället och demokratins utrymme krymper. Jag och regeringen menar att graden av hbtq-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter i vissa fall kan ses som en varningsklocka för i vilken utsträckning en stat respekterar de mänskliga rättigheterna.

Regeringen anger därför i skrivelsen 2016/2017:62 mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik vikten av att fortsatt vara en stark röst och aktör för hbtq-personers fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.

På den internationella dagen mot homofobi, transfobi och bifobi (International day against homophobia, transphobia and bifobia – IDAHO/IDAHOT) lanserade regeringen en e-utbildning i hbtq-frågor. Utbildningen har tagits fram av UD i samarbete med RFSL. Målet är att de som arbetar inom utrikesförvaltningen har relevant kompetens så att Sverige i sitt arbete runt om i världen stödjer hbtq-frågorna på det sätt som ger bäst genomslag. Regeringens förhoppning är att initiativet även kan leda till större relevans och flexibilitet gällande arbetet med hbtq-organisationer.

Utvecklingssamarbetet är ett viktigt verktyg i det samlade svenska engagemanget för hbtq-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter i utrikespolitiken. Det svenska stödet för denna grupp har de senaste 10 åren ökat väsentligt. Sverige är idag en viktig aktör i det internationella utvecklingssamarbetet för hbtq-personers rättigheter och verkar såväl globalt och regionalt som lokalt. Sverige stöder ett antal partner som arbetar med att stärka hbtq-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna genom påverkansarbete, kapacitetsbyggnad av organisationer och rörelser, stöd och skydd till diskriminerade och personer vars rättigheter kränkts, dokumentering av överträdelser av de mänskliga rättigheterna och samarbete mellan rörelser, organisationer och länder.

I mars i år kom Sidas skrivelse ”Utnyttjande av utvecklingssamarbetet för att motverka det krympande utrymmet för civilsamhället”. Häri finns en rad idéer för att utveckla arbetet till organisationer inom civilsamhället, ofta med små och knappa resurser. Regeringen har även nyligen gett Sida i uppdrag att ta fram ett underlag för en ny strategi för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. En del i uppdraget är att redovisa en bedömning och rekommendation av den nuvarande strategins verksamhet som fortsatt är relevant och vilka nya element som bör beaktas vid framtagande av en ny strategi.

Stockholm den 31 maj 2017

Isabella Lövin

Skriftlig fråga 2016/17:1455 av Hans Linde (V) (Besvarad 2017-05-19)

Fråga 2016/17:1455 Bistånd till hbtq-organisationer

av Hans Linde (V)

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

På flera platser på jorden hårdnar förtrycket av hbtq-personer. I ett åttiotal stater är samkönade relationer förbjudna, och från bland annat Tjetjenien och Syrien kommer rapporter om förföljelse av hbtq-personer. Men även i länder där förtrycket är hårt organiserar sig hbtq-personer för sina rättigheter. Dessa aktivister har mod och vilja, men de behöver stöd i ofta mycket svåra miljöer.

Det finns goda exempel på hur Sverige gjort skillnad. Under 2000-talet har vi kunnat se att hbtq-personers mänskliga rättigheter har förts in som mål i allt fler strategier för svenskt utvecklingssamarbete. Enskilda ambassader har gett lokala hbtq-aktivister ett aktivt stöd. Genom Sveriges stöd till den RFSL-ledda utbildningen Rainbow Leaders har ett stort antal av hbtq-rörelsens egna ledare fått ledarskapsutbildning och ökad kunskap om rättighetsbaserat arbete.

Sverige stöder också ett flertal små hbtq-organisationer, bland annat RFSL. Stödet till organisationer som arbetar med hbtq-frågor i syd är i dag inte omfattande mätt i kronor, men för de enskilda organisationerna har det en avgörande betydelse. Dock finns det ofta hinder för att stödja hbtq-organisationer. I länder där samkönade relationer är förbjudna finns det stora svårigheter för en hbtq-organisation att ens registrera sig, och många små hbtq-organisationer i syd har haft svårt att leva upp till de höga krav på revision och uppföljning som Sverige ställer.

I dag läggs ansvaret för många projekt på de svenska organisationer, till exempel RFSL – som förmedlar stödet. Det innebär en stor ekonomisk risk för dessa organisationer i vårt land, som ofta har begränsade resurser. Dagens ordning begränsar därför ibland möjligheterna att gå in i projekt i de länder där förtrycket är som hårdast – och behovet av stöd som störst.

Om Sverige ska kunna stödja hbtq-organisationer även i länder där situationen för hbtq-personer är som svårast krävs en ökad flexibilitet och att man inte lägger det ekonomiska ansvaret enbart på aktörer i det civila samhället.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

Avser statsrådet att ta initiativ för att stödet till hbtq-organisationer i syd kan förstärkas och göras mer flexibelt?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.