Bistånd till Burma
Svar på skriftlig fråga 2016/17:522 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
| ||
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:522 av Markus Wiechel (SD) Bistånd till Burma
Markus Wiechel har frågat mig om det var riktigt att häva sanktionerna mot Myanmar samt om regeringen avser vidta åtgärder för att svenska skattemedel inte ska gå till utökat förtryck av minoriteter i Myanmar.
EU hävde merparten av sanktionerna mot Myanmar i april 2013 men vapenembargot och förbudet mot export av produkter som kan användas för internt förtryck kvarstår.
EU:s beslut tog fasta på den positiva utveckling som ägt rum i Myanmar under de senaste åren. Detta inkluderar bl.a. frisläppande av politiska fångar, ökad yttrandefrihet och den politiska vilja som Myanmars regering gett uttryck för i reformarbetet.
Sanktionerna har spelat ut sin roll och nu är det en aktiv engagemangs-politik som har bäst förutsättningar att bidra till politiska reformer i Myanmar.
Många utmaningar återstår och Sverige, tillsammans med EU och det internationella samfundet, håller trycket uppe för fortsatta reformer samt främjandet av och ökad respekt för mänskliga rättigheter i Myanmar.
Under mitt besök i Myanmar i april 2016 framförde jag till flera regeringsföreträdare, inklusive till State Counsellor Aung San Suu Kyi, Sveriges fortsatta stora stöd till freds- och demokratiprocessen i Myanmar. Samtidigt framhöll jag de stora förväntningar som Sverige och EU har på Myanmar att leva upp till dessa. Jag besökte även delstaten Rakhine där de flesta ur den muslimska minoritetsgruppen rohingya bor. Här utsätts rohingya för kränkningar av sina mänskliga rättigheter, ett förhållande jag lyft i mina samtal med därvarande myndighetsföreträdare.
Sveriges utvecklingssamarbete med Myanmar är inriktat på att bidra till en fredlig och demokratisk utveckling samt minskad fattigdom i alla dess dimensioner. Målgruppen är främst kvinnor och etniska minoriteter, inklusive rohingya. Konkret stöd ges för ökat folkligt deltagande i den nationella fredsprocessen, inte minst för kvinnor och minoriteter, och för att stärka nationella och regionala institutioners kapacitet att hantera och lösa konflikter på ett fredligt sätt.
Svenskt utvecklingssamarbete har varit instrumentellt för att stödja yttrandefrihet och för att ge civilsamhället möjlighet att verka för en demokratisk utveckling i landet. Sverige ger även stöd till den rådgivande kommissionen om Rakhine under ledning av Kofi Annan, FN:s före detta generalsekreterare, som har uppdraget att under ett års tid undersöka situationen i Rakhine och ge rekommendationer till Myanmars regering. Sverige bidrar även med ett omfattande humanitärt stöd till Myanmar.
Stockholm den 11 januari 2017
Isabella Lövin
Skriftlig fråga 2016/17:522 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2017-01-11)
Fråga 2016/17:522 Bistånd till Burma
av Markus Wiechel (SD)
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
I Burma har det under hela året pågått ett krig som hamnat i skymundan i de svenska medierna. Landets militär angriper ständigt olika etniska minoriteter, som knappast kan anses få det stöd de behöver från omvärlden. Omvärlden har i stället fokuserat på de framsteg som gjorts och fyllts av hopp som följd av Aung San Suu Kyis outhärdliga kamp för demokrati och mänskliga rättigheter.
Den fria världen har samtidigt glömt bort att utvecklingen i landet i flera avseenden blivit än värre än förut. Militärens överbefälhavare har fått extremt mycket makt och kan i praktiken enväldigt styra landet.
Det är svårt att förutspå hur framtiden kan komma att se ut. I värsta fall kan överbefälhavaren utfärda undantagslagar, vilket skulle åsidosätta parlamentets inflytande över politiken, som på grund av konstitutionen redan i dag säkerställer att en stor andel av ledamöterna är militära officerare. Skälet till att överbefälhavaren inte utfärdat undantagstillstånd än lär till största grad ha att göra med dennes relation till stora internationella bidragsgivare, såsom exempelvis USA. Att en lång rad länder samtidigt fortsätter att föda ett land som inte garanterar minoriteternas säkerhet är dock häpnadsväckande. En bättre metod för att främja mänskliga rättigheter vore att utöva påtryckningar.
Burma har av Sverige tilldelats mångmiljonbelopp i bistånd, för att på olika sätt stötta utsatta människor och hjälpa till i bygget av en väl fungerande stat.
Med tanke på att våldet eskalerat kraftigt sedan sanktionerna hävts framstår det som ett misstag att häva sanktionerna utan att först ställa krav på att Burmas konstitution tillåter parlamentarisk kontroll över militären. Jag vill därför fråga statsrådet Isabella Lövin:
Är det statsrådets ställningstagande att det var riktigt att häva sanktionerna, och avser statsrådet och regeringen att vidta åtgärder för att svenska skattemedel inte ska gå till utökat förtryck av minoriteter i Burma?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.