Bistånd som riskerar att förvandlas till exportstöd
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1044 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1044 Bistånd som riskerar att förvandlas till exportstöd
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1044 av Olle Thorell (S)
Bistånd som riskerar att förvandlas till exportstöd
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder som jag inom ramen för min tjänsteutövning har vidtagit för att säkerställa att samarbetet mellan Sida, Business Sweden, Swedfund och andra exportfrämjande aktörer inom Team Sweden inte leder till att biståndsmedel används som dolt exportstöd, i strid med biståndets grundläggande syfte, och hur har detta arbete samordnats med Näringsdepartementet och Finansdepartementet.
Många länder sänker just nu sitt bistånd. Trots över ett halvt sekel med utvecklingsbistånd är fattigdomen fortfarande stor på många håll i världen. Sverige fortsätter att vara en av världens mest generösa biståndsgivare. Biståndet behöver samtidigt utvecklas och bli mer effektivt. Genom att stärka synergier mellan utvecklingssamarbete, privata investeringar, handel och innovation kan mer resurser tillgängliggöras och långsiktiga utvecklingseffekter uppnås.
Sidas roll som biståndsaktör inkluderar områden som hälsa, demokratifrämjande, jämställdhet och humanitärt stöd, men även att stärka förutsättningar för privatsektorutveckling, handel och investeringar. Övriga Team Sweden kan därtill bidra med ytterligare finansieringslösningar och verktyg för att mobilisera den bredare svenska resursbasen, inklusive näringslivet, i arbetet för global hållbar utveckling.
Bistånd via aktörerna i Team Sweden har ekonomisk utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer som huvudsyfte, i överenstämmelse med OECD DAC:s biståndskriterier, som är utgångspunkten för svenskt bistånd. Styrningen av Business Sweden, Swedfund och EKN sker enligt ordinarie beredningsrutiner inom Regeringskansliet. Regler om statsstöd och andra internationella överenskommelser efterlevs.
I riktlinjebrevet för Business Sweden anges att DAC:s kriterier ska följas och rapportering sker löpande via Sida. Att Swedfunds verksamhet kan finansieras med biståndsmedel bekräftades av DAC 2024 då bolaget, som en del av en bredare översyn av DAC, granskades avseende mandat, möjlighet till att vara marknadsadditionell, geografiskt fokus etc. Exportkreditnämnden (EKN) har potential att komplettera kommersiella finansieringslösningar i utsatta länder som Ukraina och dessa insatsers utvecklingsrelevans följs upp i dialog med Sida.
Regeringen ser att våra partnerländer efterfrågar långsiktig tillväxt genom handel och privata investeringar. Lokalt ägarskap är ett viktigt element i svenskt bistånd och fokus är att biståndet används där det gör mest nytta och där vi ser resultat.
Stockholm den 23 april 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1044 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-23)
Fråga 2024/25:1044 Bistånd som riskerar att förvandlas till exportstöd
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Sverige har i decennier varit en stark röst för ett värdebaserat bistånd, med fattigdomsbekämpning, jämställdhet och mänskliga rättigheter som centrala ledstjärnor. Genom att bygga upp partnerskap med FN-organ, civilsamhällesorganisationer och lokala aktörer har svenskt bistånd bidragit till att stärka demokratiska institutioner, minska hunger, förbättra mödrahälsa och stötta kvinnors egenmakt i några av världens mest utsatta regioner.
Samtidigt vet vi att långsiktig utveckling kräver mer än bara bistånd. Handel, investeringar, skatteintäkter och ett fungerande näringsliv är avgörande faktorer för att skapa jobb, bygga infrastruktur och minska beroendet av internationellt stöd. Från socialdemokratiskt håll är vi därför inte motståndare till att det finns synergier mellan bistånd och handel – tvärtom. Vi ser positivt på initiativ som gynnar hållbart företagande, där svenska och lokala aktörer tillsammans bidrar till innovation, klimatomställning och socialt ansvarstagande.
Men det är just därför vi är särskilt vaksamma på gränsdragningen. Det är en sak att främja utveckling genom samarbete med ansvarstagande företag – en annan att använda biståndsmedel som dolt exportstöd för att gynna svenska intressen.
I Sidas årsredovisning för 2024 (s. 14) redovisas att myndigheten under året intensifierat sin samverkan inom Team Sweden, i linje med regeringens styrsignaler. Samarbetet med Business Sweden, Swedfund och Exportkreditnämnden (EKN) lyfts fram som exempel på ”synergier mellan bistånd, näringsliv och hållbar utveckling”. Samtidigt är detta en utveckling som väcker oro.
Vi ser tre övergripande risker:
- Att biståndets grundläggande syfte förskjuts från fattigdomsbekämpning till att gynna svenska exportintressen. Om biståndsmedel används för att stötta svenska företags etablering, snarare än att möta behoven i mottagarländerna, riskerar vi att frångå Dac-kriterierna och urholka legitimiteten i biståndspolitiken.
- Att partnerländernas ägarskap undergrävs. Enligt Parisagendan och Busanöverenskommelsen ska utvecklingssamarbete utgå från de behov som länder själva formulerar. När svenska strategier styrs av exportfrämjande ambitioner finns en uppenbar risk att lokal kontext, lokala företag och lokala prioriteringar trängs undan.
- Att civilsamhället och rättighetsbaserade aktörer marginaliseras. Många av de organisationer som arbetar med social rättvisa, demokrati och kvinnors rättigheter vittnar om minskat utrymme. När biståndet fokuseras mot garantier och marknadslogik minskar andelen kärnstöd och flexibla medel – trots att civilsamhället i många länder är de enda som når utsatta grupper.
Det är inte nog att hävda att biståndet ska vara effektivt. Det måste också vara rättssäkert, rättighetsbaserat och styrt av utvecklingsmål – inte av kommersiella intressen. Biståndsmyndigheten Sida är inte en exportmyndighet. Det är därför oroande att regeringens styrsignaler alltmer tycks luckra upp denna rollfördelning.
Mot denna bakgrund krävs tydliga svar. Hur ser regeringen till att svenska företagsnätverk inte får företräde framför lokala aktörer? Hur utvärderas de insatser som görs i samverkan med exportfrämjande aktörer? Och vilka riktlinjer finns för att säkerställa att biståndsmedel inte används i strid med internationella principer?
För att säkra att samarbetet mellan biståndsmyndigheten och näringslivsaktörer är förenligt med biståndets grunduppdrag krävs dessutom en nära samordning mellan Utrikesdepartementet, Näringsdepartementet och Finansdepartementet. Det handlar om att förena utvecklingspolitikens mål med en ansvarsfull hållning till hur offentliga medel används. Detta är ännu viktigare att beakta då regeringen avskaffat samstämmighetspolitik i form av politik för global utveckling, PGU, som var till för att hantera just sådana här målkonflikter.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka åtgärder har statsrådet inom ramen för sin tjänsteutövning vidtagit för att säkerställa att samarbetet mellan Sida, Business Sweden, Swedfund och andra exportfrämjande aktörer inom Team Sweden inte leder till att biståndsmedel används som dolt exportstöd, i strid med biståndets grundläggande syfte, och hur har detta arbete samordnats med Näringsdepartementet och Finansdepartementet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.