Bilbränder och attacker mot polis

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2874 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Start
Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad

Svar på fråga 2020/21:2874 av Björn Söder (SD)
Bilbränder och attacker mot polis

Björn Söder har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag tänker vidta för att komma till rätta med den ökande och allt grövre kriminaliteten.

Som jag tidigare har redovisat i flera svar på riksdagsfrågor från Björn Söder så ser regeringen mycket allvarligt på den grova kriminaliteten och har därför presenterat 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet, det mest omfattande i Sveriges historia. Programmet genomförs punkt för punkt och regeringens arbete för att motverka den grova kriminaliteten fortsätter med oförminskad kraft.

Straffskärpningar och stora satsningar på polisen gör att samhället kunnat kraftsamla mot gängkriminaliteten. Idag är 1 000 fler frihetsberövade jämfört med för två år sedan. Och jämfört med föregående år har antalet skjutningar minskat från 113 till 74 skjutningar under årets första fyra månader. Det är bra, men det räcker inte.

Flera angelägna utredningar utgör, eller kommer att utgöra, underlag för fortsatt lagstiftningsarbete. En utredare överlämnade i slutet av förra året förslag som ska förbättra förutsättningarna för polisen att göra husrannsakan för att leta efter vapen och andra farliga föremål. I går överlämnades en utredning som lämnar lagförslag för ett förbättrat stöd och skydd för vittnen och som föreslår att det ska införas en möjlighet till strafflindring för den som medverkar till utredning av någon annans brottslighet (så kallade kronvittnen). Betänkandet innehåller också förslag på straffskärpningar, bl.a. för övergrepp i rättssak. Gängbrottsutredningen, som redovisas i augusti, ska överväga en rad straffrättsliga åtgärder mot brott i kriminella nätverk. Det handlar bl.a. om skärpta straff för brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, för narkotikaförsäljning och för dem som involverar unga i kriminalitet. Förverkandeutredningen ser över möjligheterna att på ett effektivare sätt kunna ta brottsvinster från kriminella.

Därutöver har regeringen i vårändringsbudgeten för 2021 föreslagit att Brottsförebyggande rådet för innevarande år tillförs sex miljoner kronor för att sprida strategin bakom Sluta skjut till fler orter i Sverige.

Men det räcker inte med att rättsväsendet har fått nya verktyg, det är också en fråga om rättsväsendets resurser. Regeringen har gjort den största satsningen någonsin på Polismyndigheten. Vid årsskiftet nåddes nya rekordnivåer. Polismyndigheten har aldrig tidigare haft så många anställda och det har aldrig tidigare funnits så många poliser. Allmänhetens förtroende för polisen har stadigt ökat och ligger nu på den högsta nivån sedan den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) började genomföras.

Polisanställda utsätts dagligen för våld och hot. Den 1 januari 2020 infördes det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet. Det straffbelägger att under vissa förutsättningar angripa eller på annat sätt störa bl.a. polis. Den som gör sig skyldig till det här brottet kan få upp till livstids fängelse. Detta är en mycket tydlig signal från samhällets sida om att blåljusverksamheter inte får angripas. Polismyndigheten bedriver ett intensivt arbetsmiljöarbete tillsammans med arbetstagarorganisationerna. Myndigheten har avsatt 50 miljoner per år för att stärka medarbetarskyddet i form av exempelvis skottsäkra glas, skyddsutrustning och staket kring arbetsplatsers parkeringar.

Både brotten och brottens orsaker måste bekämpas. För att åstadkomma detta behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. När det gäller brottsförebyggande insatser har regeringen till exempel gett Socialstyrelsen två uppdrag. Det första uppdraget handlar om att vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Det andra uppdraget omfattar medel för sociala insatser för barn och unga i utsatta områden, i syfte att minska risken för att barn och unga dras in i eller på andra sätt drabbas av kriminalitet.

Dialogen med landets mest utsatta kommuner är prioriterat i arbetet. Den 7 maj bjöd jag, inrikesminister Mikael Damberg och jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi in till ett nationellt möte med dessa för att utbyta erfarenheter och sprida kunskap om åtgärder för att bryta nyrekrytering till kriminalitet.

Sammanfattningsvis bedriver regeringen ett omfattande arbete – och det är ett långsiktigt åtagande. Alla aktörer som har inflytande över utvecklingen behöver tillsammans och inom sina respektive ansvarsområden öka ansträngningarna för att trycka tillbaka gängbrottsligheten, minska segregationen och göra Sverige tryggare.

Stockholm den 26 maj 2021

Morgan Johansson

Övrigt om svar på skriftliga frågan