Bilaterala avtal med Iran
Svar på skriftlig fråga 2023/24:1087 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:1087 Bilaterala avtal med Iran
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:1087 av Markus Wiechel (SD) Bilaterala avtal med Iran
Markus Wiechel har frågat mig varför avtal som tidigare slutits med Iran inte har rivits, och om man kan förvänta sig en förändring på detta område. Särskilt avser hans fråga de fem icke-bindande samarbetsavtal som skrevs under av Ann Linde, som då var utrikeshandelsminister, med Iran 2017.
Regeringen ser med största allvar på situationen i Iran som förblir mycket svår, inte minst för kvinnor och flickor. Vi har konsekvent uttryckt vårt starka stöd för de iranier som under de senaste åren fredligt demonstrerat för respekt för sina mänskliga rättigheter.
Regeringen har kraftfullt fördömt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå. Sverige fortsätter också att verka genom EU och FN för att säkerställa att våra budskap och de åtgärder, inklusive sanktioner, som vidtas blir så verkningsfulla som möjligt.
De fem överenskommelser som slöts mellan Sverige och Iran under den socialdemokratiska regeringen har tidigare varit föremål för svar på interpellation 2022/23:8, 2022/23:16 och 2022/23:21. Som framgår av svaren är de överenskommelser som slöts mellan Sverige och Iran 2017 inte juridiskt bindande avtal, utan gemensamma avsiktsförklaringar. Det har skett mycket begränsat samarbete inom ramen för dessa överenskommelser, främst på grund av den negativa utvecklingen i Iran, och det är av samma skäl inte aktuellt att verka för att samarbeten av denna typ ska vidareutvecklas.
Stockholm den 9 september 2024
Tobias Billström
Skriftlig fråga 2023/24:1087 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2024-09-09)
Fråga 2023/24:1087 Bilaterala avtal med Iran
av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Under föreställningen att man skulle ”stärka bilateralt samarbete i området kvinnors självbestämmande på basen av jämställdhet, ömsesidighet och gemensam nytta” tecknade den tidigare socialdemokratiska utrikesministern Ann Linde ett antal icke bindande samarbetsavtal med Iran år 2017, då i rollen som utrikeshandelsminister. Ironiskt nog representerade Linde en regering som kallade sig för världens första feministiska regering samtidigt som man då inledde samarbeten med ett av de länder där det statligt sanktionerade kvinnoförtrycket är som värst.
För den med minsta förståelse för den iranska islamistregimen är det inte oväntat att vi inte ser några nämnvärda resultat på området och att situationen för kvinnor (och väldigt många andra) fortsatt är mycket svår. Detta har vi blivit påminda om vid ett flertal tillfällen, när vi sett modiga iranier trotsa förtryckarregimen för att ge sig ut och säga sitt på gatorna. Vi har sett några demonstranter använda slagorden ”zan, zendegi, azadi” (kvinna, liv, frihet). Andra kvinnor har gått så långt att de trotsat slöjtvånget, väl medvetna om de barbariska straff som väntar dem. I väst har kvinnliga politiker valt att klippa sitt hår i solidaritet, samtidigt som vi sett omfattande protester även på våra gator.
Den islamiska republiken har visat med all önskvärd tydlighet att man inte är intresserad av att stärka kvinnors rättigheter. Det blir därför ännu en anledning, vid sidan om andra grova övertramp av de mänskliga fri- och rättigheterna samt Irans nära allians med Ryssland, att bryta samtliga bilaterala avtal som i dag finns med denna regim.
Utrikesminister Tobias Billström önskas därför svara på följande fråga:
Kan ministern förklara varför de avtal som tidigare slutits med Iran inte har rivits, och kan vi förvänta oss en förändring på detta område?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.