Bidragsfusk och terrorfinansiering

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1127 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Svar på fråga 2020/21:1127 av Maria Malmer Stenergard (M)
Bidragsfusk och terrorfinansiering

Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att förhindra att utbetalningar från Försäkringskassan går till finansiering av terrorverksamhet och om jag kommer att vidta några ytterligare åtgärder framöver med anledning av detta.

Det är helt förkastligt att den organiserade brottsligheten finansierar sin brottslighet genom missbruk av våra välfärdssystem. Alla former av bidragsbrott mot välfärdssystemen är oacceptabla. Inte en krona ska gå till någon som inte har rätt till det.

Regeringen har därför beslutat om en rad åtgärder för att minska fel och fusk från välfärdssystemen. I budgetpropositionen för 2021 beslutas om ett övergripande mål om att andelen felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska minska. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Migrationsverket och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) får tillsammans 155 miljoner kronor för att intensifiera arbetet mot fel och fusk och en särskild funktion på ESV bildas för att stödja och bidra till att samordna arbetet på myndigheterna. Regeringen föreslår även att 25 miljoner kronor per år används för en satsning för att bekämpa felaktiga utbetalningar och fusk från arbetslöshetsförsäkringen.

När det gäller Försäkringskassan fastställs i regleringsbrevet för 2021 ett mål om att motverka felaktiga utbetalningar samt tillhörande återrapporteringskrav i syfte att motverka bidragsbrott och stärka verksamheten för återkrav och fordringshantering. Försäkringskassan ska också redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka sin förmåga att motverka bidragsbrott och i synnerhet organiserad och systematisk brottslighet samt bedöma vilka resultat åtgärderna har fått. För att socialförsäkringssystemet ska uppfattas som legitimt krävs att bidrag och förmåner kommer rätt person och rätt företag till del. I arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar ingår att motverka organiserad brottslighet och brottsligt nyttjande men även fel som inte beror på brott.

Regeringen har också vidtagit en rad kraftfulla åtgärder för att förstärka arbetet mot finansiering av terrorism. Bland annat återinfördes folkbokföringsbrottet 2018 och 2019 tillsattes en utredning som bland annat har till uppdrag att åstadkomma ett regelverk som ökar förutsättningarna för att folkbokföringen är tillförlitlig och ändamålsenlig samt förhindrar att folkbokföringsuppgifter kan utnyttjas på ett felaktigt sätt. Sedan 2018 finns en samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism placerad vid Polismyndigheten. Därutöver har regeringen genomfört skärpningar i såväl bidragsbrottslagen som i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen har också förtydligat i Försäkringskassans instruktion att myndigheten ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten. För närvarande pågår arbete inom utredningen om stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Fi 2019:08), som bland annat analyserar möjligheter till ytterligare informationsutbyte så att myndigheter och privata aktörer tillsammans mer effektivt kan bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Skatteverket har tillförts medel, 45 miljoner för 2020 i form av ökat anslag och 43 miljoner engångsvis för 2021 för att förstärka och effektivisera folkbokföringsverksamheten.

Arbetet med att motverka brott mot välfärden behöver ytterligare stärkas. Därför avser regeringen att se över hur Försäkringskassans möjligheter att bidra i arbetet med att effektivt bekämpa bidragsbrott ska stärkas.

Skattemedel ska inte gå till att finansiera brottslig verksamhet i någon form, utan ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet.

Stockholm den 14 januari 2021

Ardalan Shekarabi