Bevarandet av ett hållbart ålfiske
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2673 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2673 av Maria Malmer Stenergard (M) Bevarandet av ett hållbart ålfiske
Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser vidta åtgärder för att det svenska ålfisket ska kunna leva vidare till kommande generationer.
Regeringens övergripande målsättning är att EU:s förvaltningsåtgärder ska vara i linje med den reformerade fiskeripolitikens mål och principer samt att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grunden för besluten.
Ålen är allvarligt hotad. Den europeiska ålen rör sig mellan inlandsvatten, kustvatten och i det öppna havet. Alla individer flyttar till och från Sargassohavet, som är det enda område där ålen leker. Ålens livscykel är komplex där varje individ genomgår ett antal olika livsstadier och en omfattande migration till och mellan olika vattenområden från födsel, till uppväxt, könsmognad och lek. Mängden ålyngel som återvänder från Sargassohavet har minskat med 95–99 procent sedan 1970-talet. Det är viktigt att åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål genomförs i hela ålens utbredningsområde.
I enlighet med rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål har Sverige utarbetat en nationell plan för förvaltning av ål. Sverige fick sin plan godkänd av Europeiska kommissionen i oktober 2009. Åtgärder pågår i linje med den svenska ålförvaltningsplanen som syftar till att påskynda processen med att successivt återuppbygga det europeiska ålbeståndet.
Regeringen följer nogsamt ålbeståndets utveckling och arbetet med den svenska ålförvaltningsplanen.
Stockholm den 5 maj 2021
Jennie Nilsson
Skriftlig fråga 2020/21:2673 av Maria Malmer Stenergard (M) (Besvarad 2021-05-05)
Fråga 2020/21:2673 Bevarandet av ett hållbart ålfiske
av Maria Malmer Stenergard (M)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Ålfisket är ett skånskt kulturarv, och fisket präglar till stor del kustbilden. Ålfiskarna besitter ovärderliga kunskaper om ålen och kulturen kring den. Men de, liksom kulturen, är hotade.
I dag medges nämligen inte generationsväxling inom ålfisket. Det innebär att med dagens regelverk riskerar en månghundraårig kultur och värdefull kunskap om ålen och dess livsmiljö att följa nuvarande ålfiskare i graven.
Det vore förödande för Ålakusten längs med Skånes östkust, som dessutom är klassad som ett levande kulturarv.
Partierna bakom januariavtalet har kommit överens om följande: ”Ett frivilligt program för återköp av ålfiskerätter införs i Sverige med syfte att minska fisket av den utrotningshotade ålen.”
Havs- och vattenmyndigheten fick i uppdrag av regeringen att utreda ett återköpsprogram. Men myndigheten såg flera problem med den föreslagna lösningen. Man konstaterade bland annat följande:
- Dagens kraftigt begränsade svenska ålfiske är biologiskt hållbart.
- Ett nationellt program bedöms få ringa effekt på ålbeståndet. Det krävs samordnade insatser på internationell nivå.
- Det är tveksamt om ett återköpsprogram godkänns av EU.
- Sverige bör prioritera att minska vattenkraftens påverkan (turbindödligheten).
Havs- och vattenmyndigheten har av ovan nämnda anledningar inte ens lämnat något lagförslag.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Avser statsrådet vidta åtgärder för att det svenska ålfisket ska kunna leva vidare till kommande generationer?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

