Bevarandet av Bohus fästning som statligt kulturarv

Svar på skriftlig fråga 2025/26:545 besvarad av Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)

Svar på fråga 2025/26:545 Bevarandet av Bohus fästning som statligt kulturarv

till Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)

Svar på fråga 2025/26:545 av Joakim Järrebring (S)
Bevarandet av Bohus fästning som statligt kulturarv

Joakim Järrebring har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av de underhållsbehov som har identifierats, de ökade klimatrelaterade påfrestningarna samt den kritik som Riksrevisionen har riktat mot den nuvarande finansierings- och anslagsstrukturen för statliga kulturhistoriska fastigheter såsom Bohus fästning.

Statens fastighetsverk ansvarar för att förvalta en del av statens fasta egendom, bl.a. fastigheter med ett stort kulturhistoriskt värde. Fastigheterna ska förvaltas så att en god resurshushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås.

Verksamheten finansieras i huvudsak med intäkter från hyror och arrenden. Myndigheten disponerar också ett särskilt anslag i statsbudgeten för s.k. bidragsfastigheter. Det är fastigheter som saknar förutsättningar för att långsiktigt ge ett ekonomiskt överskott. Ett exempel på en sådan fastighet är Bohus fästning i Kungälv.

Under perioden 2024–2026 har anslaget för bidragsfastigheter förstärkts med sammanlagt 530 miljoner kronor. Syftet med satsningen är att ge Statens fastighetsverk möjlighet att, utöver akuta åtgärder och skademinimering, öka omfattningen av planerat och förebyggande underhåll. Det ökade anslaget har möjliggjort höjda underhållsnivåer för fastigheter med stora kulturhistoriska värden i hela Sverige samt påbörjandet av flera projekt.

I Statens fastighetsverks årsredovisningar för 2024 och 2025 framgår att det ökade anslaget har möjliggjort arbete med höjda underhållsnivåer på bidragsfastigheter med särskilda kulturhistoriska värden. Det har även lett till att flera projekt kunnat påbörjas, bland annat upprustning och lagning av murverk på Bohus fästning.

Riksdagen har i riksdagsordningen infört en reglering som innebär att regeringen inom fyra månader efter det att den tagit emot en granskningsrapport som tagits fram av Riksrevisionen ska återkomma till riksdagen med en skrivelse. När det gäller närmare bedömningar av resultatet från Riksrevisionens granskning vill jag inte avvika från denna ordning utan avser att återkomma i en skrivelse som lämnas till riksdagen senast den 11 mars 2026.

Stockholm den 4 mars 2026

Niklas Wykman