Beroendeställningar inom Sveriges Radio

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2873 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
Ku2021/013 40 Kulturdepartementet Kultur- och demokratiministern samt minister ministern med ansvar för idrottsfrågorna Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2873 av Staffan Eklöf (SD)
Beroendeställningar inom Sveriges Radio

Staffan Eklöf har frågat mig om förhållanden inom Sveriges Radio och om jag tänker ta initiativ till ökad transparens och en effektivare extern granskning av Sveriges Radios och andra public service-bolags oberoende utan att inkräkta på källskyddet.

Public service-företagen regleras på en övergripande nivå genom sändningstillstånd och medelsvillkor som beslutas av regeringen i enlighet med den inriktning som fastställs av riksdagen. Enlig sändningstillstånden ska public service-verksamheten präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sändningsrätten ska vidare utövas opartiskt och sakligt.

Public service-företagens oberoende är av avgörande betydelse såväl för programverksamheten som för allmänhetens förtroende för företagens publicistiska integritet. Som kultur- och demokratiminister är en av mina viktigaste uppgifter att värna mediernas – i synnerhet public services – oberoende. Sveriges Radio är ett självständigt medieföretag och det är inte min eller regeringens sak att lägga oss i hur verksamheten bedrivs eller vilka publicistiska beslut som fattas.

För att allmänheten ska kunna känna förtroende för public service behöver det finnas en granskning av att företagen följer de villkor som gäller för sändningarna. Den som anser att något av public service-företagen i sina sändningar har brutit mot de villkor som gäller för verksamheten kan därför anmäla det till granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för press, radio och tv. Nämnden prövar i efterhand om innehållet i radio- och tv-program följer de regler som finns för sändningarna. Ordningen bidrar till att företagens oberoende upprätthålls samtidigt som det är möjligt att pröva att verksamheten lever upp till de villkor som beslutats av riksdag och regering. Att granskningsverksamheten fungerar bra och uppfyller sitt syfte bekräftades bl.a. i december 2020 i Riksrevisionens rapport För förtroendets skull – granskningsnämndens granskning av public service (RiR 2020:26). Jag avser inte att vidta några ytterligare åtgärder i detta avseende.

Stockholm den 26 maj 2021

Amanda Lind

Skriftlig fråga 2020/21:2873 av Staffan Eklöf (SD) (Besvarad 2021-05-26)

Fråga 2020/21:2873 Beroendeställningar inom Sveriges Radio

av Staffan Eklöf (SD)

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

De senaste dagarna har den journalistiska bloggen Dokus avslöjande om reportage i Sveriges Radios Ekot diskuterats, där reportern har haft en relation med en person som hon gjorde reportage om. Enligt Dokus uppgifter är personen i reportagen folkbokförd på reporterns mammas adress, och reportern och personen har bott tillsammans.

Enligt vad som framkommer i bland annat P1-morgon och Studio Ett i SR erkänner dels Ekots chef att reportern har haft en relation, dels framkommer det att Ekot har en policy som inte tillåter en reporter att ha en relation med någon som reportern gör ett reportage om. Det handlar alltså om ett brott mot programbolagets policy. Policybrottet skulle ha varit okänt för allmänheten än i dag om det inte hade varit för Dokus granskning.

Chefen för SR:s Ekot kände till relationen redan i september men valde att inte gå ut med medarbetarens policybrott med hänvisning till medarbetarens integritet. Han såg det endast som ett personalärende. Det betyder att varje sådant ärende inte skulle komma till allmänhetens kännedom utan extern granskning, och därmed finns ingen möjlighet att bedöma hur ofta sådant inträffar på Ekot och övriga SR. Vi har alltså ingen aning om mörkertalet. Vi vet inte heller hur många reportage som i dag ligger på SR:s hemsida där oberoendet kan ha påverkats av att reportern har haft en relation med någon som ingår i reportaget eller där andra policybrott har skett. Ekots chef ansåg nämligen inte att det var befogat att upplysa lyssnarna till reportagen om att ett policybrott hade begåtts och att han hade godkänt reportagen efter att han hade bedömt att de inte hade påverkats av reporterns relation. Eftersom ett sådant förhållningssätt inte på något sätt syns för allmänheten är det omöjligt att veta hur utbrett det är på Ekot och på SR i sin helhet.

Om dessutom granskningen av om reportagen har påverkats endast har gjorts av chefen kan även själva granskningen ifrågasättas, eftersom chefen kan ha ett eget intresse av att komma fram till slutsatsen att reportagen inte har påverkats.

Därför vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind följande.

 

Tänker ministern vidta någon åtgärd för att utröna hur stort problemet är med relationer och andra beroendeställningar som reportrar på SR har till personer som ingår i SR:s reportage, och tänker ministern ta initiativ till ökad transparens och en effektivare extern granskning av SR:s och andra public service-bolags oberoende utan att inkräkta på källskyddet?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.