Beräkningsgrunder för ändringarna i a-kassan
Svar på skriftlig fråga 2023/24:711 besvarad av Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:711 Beräkningsgrunder för ändringarna i a-kassan
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Svar på fråga 2023/24:711 av Patrik Lundqvist (S)
Beräkningsgrunder för ändringarna i a-kassan
Patrik Lundqvist har frågat mig hur regeringen har räknat fram kostnaderna för förändringarna av a-kassan var för sig, och vilka statsfinansiella effekter förändringarna har.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 aviserat en reform om arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen framgår att arbetslöshetsförsäkringen bör förändras bland annat genom att den grundas på inkomster och att vissa förändringar även bör göras av aktivitetsstödet.
Den nya försäkringen kommer att omfatta fler. Den som har svagare förankring på arbetsmarknaden kommer i fler fall än i dag få arbetslöshetsersättning, men ersättningen kommer inte lämnas under lika lång tid som till den som har stark förankring på arbetsmarknaden.
Arbetslöshetsersättningen ska ersätta den sökandes inkomstbortfall. Den som regelbundet har haft höga inkomster kommer därför att ha en högre ersättning än den som har haft lägre inkomster. Ersättningstaket kommer också att höjas. Nedtrappningen av ersättningen blir mer enhetlig genom att alla kommer att få en nedtrappning efter 100 dagar respektive 200 dagar, till skillnad från i dag då bara vissa får det.
De sammantagna ekonomiska konsekvenserna av regeringens förslag i lagrådsremissen för reformen och de efterföljande förordningsändringarna bedöms rymmas inom beslutade och beräknade anslag enligt budgetpropositionen för 2024. Givet att de beräknade utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd totalt uppgår till drygt 40 miljarder kronor bedöms förslaget vara i stort sett budgetneutralt.
Stockholm den 20 mars 2024
Johan Pehrson
Skriftlig fråga 2023/24:711 av Patrik Lundqvist (S) (Besvarad 2024-03-20)
Fråga 2023/24:711 Beräkningsgrunder för ändringarna i a-kassan
av Patrik Lundqvist (S)
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
År 2020 lämnades utredningen om en inkomstbaserad a-kassa. Den innehöll flera förändringar av systemet som påverkar både enskildas och statens ekonomi. Så som alla, eller åtminstone de flesta, statliga utredningar var förslagen som lämnades i sin helhet kostnadsneutrala enligt de bedömningar som gjordes. Så långt allt väl, och man kan nu också när regeringen presenterat sitt förslag till reformering av a-kassan se stora likheter med utredarens förslag.
Men det finns också en hel del skillnader. Till exempel hade utredningen 10 000 kronor i månaden som lägsta inkomst för att få ersättning, medan regeringens förslag är 11 000 kronor i månaden.
Förändringen följer svensk ekonomi och löneutvecklingen, men eftersom det inte i dag är tydligt vilka effekter regeringen räknat med att den här och andra förändringar har var för sig är det svårt att se hur förslaget i sin helhet ändå är kostnadsneutralt.
Min fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson är därför:
Hur har regeringen räknat fram kostnaderna för sina förändringar av a-kassan var för sig, och vilka statsfinansiella effekter har förändringarna?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.