Bekämpning av bidragsfusk

Svar på skriftlig fråga 2021/22:939 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Ju202 2 / 00285 Justitiedepartementet Justitie- och inrike sministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:939 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Bekämpning av bidragsfusk

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta så att sekretessen inte utgör ett hinder för att komma åt bidragsfusk.

Att sätta stopp för fusk i välfärdssystemen är en högt prioriterad fråga för regeringen. Stora belopp betalas årligen felaktigt ut från våra välfärdssystem. Det är medel som hade kunnat användas för att förstärka välfärden, men som i stället har hamnat i fickor de inte var avsedda för.

Utöver att dessa medel hade kunnat användas där de bäst behövs snedvrids konkurrensen gentemot seriösa företag. Det ska aldrig löna sig eller vara möjligt att skaffa sig konkurrensfördelar genom att begå brott. Särskilt allvarligt är det när missbruket är satt i system eller om det är kopplat till organiserad brottslighet. Välfärdssystemen ska inte göda den organiserade brottsligheten.

Redan i budgetpropositionen för 2021 inleddes en statlig offensiv mot välfärdsbrottslighet. Det infördes ett mål om att andelen felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska minska och i samma proposition föreslog regeringen ett ordentligt resurstillskott om ca 200 miljoner kronor till bl.a. välfärdsmyndigheterna för deras arbete med att förebygga, kontrollera och följa upp felaktiga utbetalningar och fusk med välfärdsmedel. I budgetpropositionen för 2022 presenterade regeringen en förstärkt statlig offensiv mot välfärdsbrottslighet. Regeringen aviserade bl.a. att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen ska inrättas. Dessutom anvisades ytterligare medel till berörda myndigheter för att bekämpa fel och fusk och för att förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet. Medel tilldelades bl.a. Arbetsförmedlingen och Inspektionen för vård och omsorg i syfte att stärka myndigheternas förmåga att förhindra och förebygga att oseriösa aktörer verkar i offentligt finansierad verksamhet. Totalt handlade det om ett tillskott på närmare 200 miljoner kronor för detta ändamål under 2022.

För att stärka skyddet för välfärdssystemen har regeringen även tillsatt en utredning som ska lämna förslag för att minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av välfärdsmyndigheterna (dir. 2021:39).

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att utvärdera möjligheterna till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. En del i det arbetet är att kartlägga hur de sekretessbrytande regler som finns i dag tillämpas i praktiken och se över om det finns behov av nya sekretessbrytande regler (Fi 2021:B). Regeringen överväger också löpande hur samverkan och informationsutbyte mellan myndigheter kan utvecklas för att förhindra felaktiga utbetalningar och för att bekämpa brott mot välfärdssystemen. Vi vet att aktörer som bedriver kriminell verksamhet ofta kombinerar regelöverträdelser inom flera områden. Samordning, erfarenhetsutbyte och samverkan mellan myndigheter är därför av central betydelse.

Regeringen har tagit flera initiativ för ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter. Såvitt avser folkbokföringen har t.ex. lagändringar trätt i kraft den 18 juni 2021 som innebär att samtliga myndigheter numera som utgångspunkt har en skyldighet att underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig

Om ett behov av ytterligare författningsändringar skulle aktualiseras i fråga om sekretesslagstiftningen kommer jag givetvis att noga överväga vilka åtgärder som bör vidtas.

Stockholm den 9 februari 2022

Morgan Johansson