Behovet av att markera mot Ryssland
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2496 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2488 av Björn Söder (SD) Det ryska hotet mot Ukraina och fråga 2020/21:2496 av Pål Jonson (M) Behovet av att markera mot Ryssland
Björn Söder har frågat vilka åtgärder jag avser vidta med anledning av det ökande hotet från Ryssland mot Ukraina. Pål Jonson har frågat hur jag avser markera mot Ryssland, särskilt i ljuset av mitt ordförandeskap för OSSE.
Jag har den 14 april svarat på likalydande frågor från Markus Wiechel (2020/21:2417).
Regeringen följer noggrant den ryska militära uppbyggnaden längs Ukrainas gräns och på Krimhalvön, samt utvärderar löpande hur detta påverkar säkerheten för Ukraina. Som ordförande för OSSE diskuterade jag säkerhetsläget med Ukrainas utrikesminister Kuleba den 3 april. Den 14 april diskuterade jag frågan med Rysslands utrikesminister Lavrov. I samtalet med Lavrov uppmanade jag till de-eskalering och underströk vikten av full respekt för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, samt för våra gemensamma åtaganden inom OSSE.
Som ordförande för OSSE arbetar jag för att reducera spänningar och bidra till de-eskalering, konsolidera vapenvilan från juli 2020 och förbättra den humanitära situationen i östra Ukraina. En viktig del i detta är att OSSE:s övervakningsmission, SMM, ges säker och obehindrad tillgång till hela Ukraina, inklusive de icke-regeringskontrollerade områdena i östra Ukraina.
Stockholm den 21 april 2021
Ann Linde
Skriftlig fråga 2020/21:2496 av Pål Jonson (M) (Besvarad 2021-04-21)
Fråga 2020/21:2496 Behovet av att markera mot Ryssland
av Pål Jonson (M)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Kriget i Ukraina har pågått sedan 2014 och har under den tiden krävt närmare 14 000 liv. Konflikten har varit en vattendelare i den europeiska säkerhetspolitiken då den åter har visat att Ryssland har varit berett att använda militärt våld för att flytta på gränser. Detta är ett tydligt brott mot Helsingforsslutakten från 1975 där den europeiska säkerhetsordningen kodifierades. Akten undertecknades av alla europeiska stormakter, inklusive Sovjetunionen.
De senaste dagarna har vi sett oroväckande ryska truppförflyttningar vid gränsen mot Ukraina och ett upptrappat våld i konflikten i östra Ukraina. Det ryska agerandet är en tydlig provokation som leder till ökade spänningar i området och risk för en förnyad våldsspiral.
Sverige är sedan årsskiftet ordförandeland i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), den struktur som byggdes på grunden som lades i Helsingfors. OSSE är en central institution för konfliktlösning i Europa samt för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen.
Vid utrikesminister Ann Lindes tal i FN:s säkerhetsråd, i hennes egenskap av ordförande för OSSE, den 10 mars i år beskrev hon krisen i Ukraina som den allvarligaste utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen och att ansträngningarna för konfliktlösning måste intensifieras.
Det är bra att utrikesministern har ett tydligt fokus på situationen i Ukraina. Sverige måste vara en tydlig kraft för att markera mot ryskt agerande som kan höja konfliktnivån i och kring Ukraina. Ord måste dock följas av handling. Som ordförandeland i OSSE har Sverige en viktig plattform för att kunna agera i frågan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Hur avser ministern att agera för att markera mot det ryska agerandet i och kring Ukraina den senaste tiden, och hur avser ministern att använda det faktum att Sverige för närvarande är ordförandeland i OSSE för detta ändamål?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.