Begravningsavgiften
Svar på skriftlig fråga 2024/25:363 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:363 Begravningsavgiften
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Svar på fråga 2024/25:363 av Åsa Eriksson (S)
Begravningsavgiften
Åsa Eriksson har frågat civilministern vad statsrådet avser att göra för att minska den ojämlikhet som uppstår då begravningsavgiften inte täcker kostnaden för begravning, utan att begravningen får betalas från dödsboet, något som oroar fattiga människor mer än dem med pengar på banken.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Samhället har ett grundläggande ansvar för att det finns en fungerande begravningsverksamhet som omfattar alla som är folkbokförda i landet. Till begravningsverksamhet räknas alla de olika åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av allmänna begravningsplatser. I Stockholm och Tranås är kommunerna huvudman för begravningsverksamheten, och i resten av landet är Svenska kyrkans församlingar och pastorat huvudmän.
Begravningsavgiften täcker de kostnader som huvudmannen har för att sköta begravningsverksamhet enligt bestämmelserna i begravningslagen (1990:1144). För att göra det tydligt för enskilda vilka tjänster som ingår i begreppet begravningsverksamhet preciseras i begravningslagen vilka tjänster som ska tillhandahållas utan kostnad för dödsboet. Det inkluderar gravplats under 25 år, kremering, samt vissa transporter inom huvudmannens område. I avgiften ingår även tillgång till en lokal utan religiösa symboler för ceremonier samt de grundläggande åtgärder som behövs för gravsättning.
Begravningskostnader som inte täcks av begravningsavgiften ska i första hand täckas av tillgångarna i dödsboet. Om dödsboet saknar tillgångar, helt eller delvis, finns dock möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd från socialtjänsten för vissa begravningskostnader. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd bör socialnämnden ge ekonomiskt bistånd som möjliggör en värdig begravning. Hänsyn bör då tas till allmänt vedertagna begravningstraditioner och, i förekommande fall, olika religiösa och etniska gruppers speciella önskemål om hur en begravning ska ordnas.
Det är regeringens uppfattning att den nuvarande ordningen kring begravningsverksamhet och begravningsavgiften i stort fungerar väl och tillgodoser grundläggande behov för en värdig begravning.
Stockholm den 6 november 2024
Jakob Forssmed
Skriftlig fråga 2024/25:363 av Åsa Eriksson (S) (Besvarad 2024-11-06)
Fråga 2024/25:363 Begravningsavgiften
av Åsa Eriksson (S)
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
I Sverige avlider cirka 95 000 personer varje år, och dessa ska föras till den sista vilan. Detta finansieras företrädesvis genom begravningsavgiften och genom besparingar som lämnas i dödsboet.
Vi betalar i genomsnitt 40 000 kronor per person i begravningsavgift under en livstid, enligt en beräkning gjord av RUT. Den avgiften bekostar inte själva begravningen, utan det ankommer på dödsboet att betala.
Den enklaste begravningen, utan gravsten, kostar drygt 30 000 kronor, enligt offerter från de stora begravningsbyråerna. Med gravsten, dödsannons och blommor blir totalt summan nästan det dubbla. Mängder med människor oroar sig för att besparingarna inte ska räcka till begravningen när de dör, trots att de betalat begravningsavgift hela sina vuxna liv.
Jag vill därför fråga statsrådet Erik Slottner:
Vad avser statsrådet att göra för att minska den ojämlikhet som uppstår då begravningsavgiften inte täcker kostnaden för begravning, utan att begravningen får betalas från dödsboet, något som oroar fattiga människor mer än dem med pengar på banken?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.