Bättre matchning inför yrkesval

Svar på skriftlig fråga 2019/20:686 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

U2019/04463/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:686 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Bättre matchning inför yrkesval

Ann-Sofie Lifvenhage har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att skapa en bättre matchning för studenter inför yrkesval exempelvis till läraryrket.

Jag delar Ann-Sofie Lifvenhages oro över lärarbristen. Bristen på behöriga lärare är en av det svenska skolväsendets största utmaningar och en prioriterad fråga för mig och regeringen. Regeringen genomför en rad olika åtgärder för att fler ska vilja bli och förbli lärare. Regeringen bygger till exempel ut lärarutbildningarna i hela landet och satsar på fler vägar in i läraryrket.

Lärarutbildningar av hög kvalitet är av stor betydelse för lärarförsörjningen. Jag vill i det här sammanhanget påpeka att lärarutbildningarna är bland de största utbildningarna i den svenska högskolan. Drygt en fjärdedel av alla helårsstudenter inom yrkesexamensprogram studerar på en lärarutbildning. Men för att klara av lärarbristen behöver både fler personer söka sig till utbildningarna, men också fullfölja dem. För att stärka utbildningarnas kvalitet och öka andelen lärarledd tid har regeringen infört en permanent kvalitetsförstärkning i form av höjda ersättningsbelopp för bl.a. lärarutbildningarna.

Det pågår också ett arbete med att reformera lärarutbildningen i enlighet med januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Till exempel framgår det av överenskommelsen att antagningskraven ska höjas. Två utredare har också fått i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för ökad kvalitet i lärarutbildningen samt åtgärder för att underlätta för fler att bli lärare. Utredarna ska bland annat föreslå hur kopplingen mellan teori och praktik kan stärkas och hur fokus på metodiken kan öka.

Nyligen presenterade Skolverket sin senaste prognos över det framtida behovet av lärare och förskollärare. Behovet är fortsatt stort, även om den prognosticerade bristen inte är lika allvarlig som vid det förra prognostillfället 2017. Den beräknade bristen fram till 2033 minskar från ca 80 000 till ca 45 000. Minskningen i beräknad brist beror främst på förändrad befolkningsutveckling, men också på en positiv utveckling av kvarvaron och återgången till läraryrket. Det bidrar också att en högre andel nyutexaminerade lärare börjar i yrket. Sett över en längre tid har kvarvaron i läraryrket varit stabil och är på samma nivå som i mitten av 1980-talet. Den så kallade matchade förvärvsgraden, det vill säga andelen av alla med en viss utbildning som arbetar i yrken som stämmer överens med utbildningen, är hög för de flesta utbildningar inom pedagogikområdet.

Skolverkets senaste prognos visar dock tydligt att vi måste göra mer för att motverka lärarbristen och att få fler att vilja bli lärare, fullfölja lärarutbildningen och stanna kvar i läraryrket. Jag och regeringen kommer fortsätta att högt prioritera det arbetet.

Stockholm den 2 januari 2020

Matilda Ernkrans