Bättre integration

Svar på skriftlig fråga 2017/18:899 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


A2018/00502/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:899 av Lars Beckman (M)
Bättre integration

Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att Sveriges kommuner enklare ska kunna lära av de kommuner som är mest framgångsrika när det gäller att få utrikes födda i arbete.

Sedan regeringen tillträdde är över 250 000 fler personer i arbete. Arbetsmarknaden är stark. Den starka efterfrågan på arbetskraft har medfört en stigande brist på arbetskraft med efterfrågade kompetenser samtidigt som antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning ökar.

Regeringen gav i februari 2017 ett utökat uppdrag till Delegationen för unga och nyanlända till arbetet (Dua) som innebär att Duas uppdrag även ska omfatta samverkan om nyanlända. Under 2017 har Dua arbetat med att ta fram en modell för fördjupad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och enskilda kommuner. Sammanlagt 243 kommuner ansökte om statsbidrag för att ta fram överenskommelser om fördjupad samverkan om nyanländas etablering i arbetslivet. Detta har per den 1 mars resulterat i att Dua har fått in 178 överenskommelser om fördjupad samverkan, omfattande 230 kommuner. Dua beskriver i SOU 2018:12 Uppdrag: Samverkan att kartläggning och analys av målgruppens sammansättning och behov utgör grunden för arbetet med fördjupad samverkan. Enligt Dua har de allra flesta kommuner och Arbetsförmedlingskontor genomfört detta steg väl och har därmed kunnat bygga överenskommelsen på en tydlig bild av de lokala förutsättningarna. De lokala jobbspåren möter tydligt identifierade kompetensförsörjningsbehov. De lokala jobbspåren ska vara kopplade till konkreta arbetsplatser och innehålla olika former och kombinationer av utbildning och insatser för att motsvara arbetsgivarnas kravprofiler. Jobbspåren ska leda till en anställning och arbetsgivarna kan medverka redan från början.

När det gäller Arbetsförmedlingens arbete med att identifiera framgångsrika arbetssätt och sedan lära av varandra i organisationen har Arbetsförmedlingen tagit fram en klustermodell som nu används i verksamheten. I modellen grupperas kontor med jämförbara yttre förutsättningar. Modellen gör det möjligt att identifiera inre faktorer som kan förklara varför det går bättre för vissa kontor än för andra, genom att jämföra kontor med liknande yttre förutsättningar som har skilda resultat.

Statskontoret skriver i rapporten Arbetsförmedlingens ledning och styrning – delrapport om förändringsarbetets genomslag att Arbetsförmedlingen behöver säkerställa att de systematiskt identifierar effektiva arbetssätt, organisationsformer och ledarskap. Den nu etablerade klustermodellen skulle kunna användas för det.

Stockholm den 7 mars 2018

Ylva Johansson

Skriftlig fråga 2017/18:899 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2018-03-07)

Fråga 2017/18:899 Bättre integration

av Lars Beckman (M)

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Det mest effektiva sättet att som nyanländ till Sverige integreras i samhället är att skapa sig en egen försörjning. I dag råder det stora skillnader mellan Sveriges olika kommuner i fråga om hur väl man lyckas med att få utrikes födda i arbete. Genom att föra över arbetssätt och erfarenheter från de kommuner som har lyckats väl till de kommuner som lyckas mindre bra skulle integrationen i Sverige kunna förbättras. Sveriges kommuner måste bli bättre på att lära av de kommuner som är bäst på integration.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson följande:

 

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att Sveriges kommuner enklare ska kunna lära av de kommuner som är mest framgångsrika när det gäller att få utrikes födda i arbete?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.