Barns rätt till information samt kontakt med en frihetsberövad förälder

Svar på skriftlig fråga 2017/18:387 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2017/18:387 av Linda Snecker (V)
Om barns rätt till information samt kontakt med en frihetsberövad

Linda Snecker har frågat mig om vilka initiativ och lagstiftningsförslag regeringen är beredd att vidta för att barn ska ha kontakt med en frihetsberövad förälder och för att säkerställa att barn får information.

Jag vill inleda med att säga att också min uppfattning är att Kriminalvården genom sitt arbete på ett positivt sätt bidrar till att relationen förälder barn kan upprätthållas även under tiden i anstalt och häkte. Ett barnperspektiv är också en av utgångspunkterna i häkteslagen och fängelselagen. Av lagarnas förarbeten framgår bl.a. att Kriminalvården särskilt ska uppmärksamma ett barns behov och rättigheter i sin egenskap av nära anhörig till en intagen.

Kriminalvården har också möjlighet att lämna statsbidrag till ideella organisationer som bedriver sådant arbete inom kriminalvårdens område som är ägnat att främja dömdas återanpassning till samhället. En av de organisationerna som får statsbidrag är Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse (BUFFF) som bl.a. arbetar för att synliggöra och förbättra förhållandena för barn vars föräldrar är aktuella inom kriminalvården.

Regeringen avser att under våren överlämna en proposition till riksdagen med förslag till en lag om inkorporering av FN:s konvention av barnets rättigheter. Inkorporeringen förväntas bl.a. bidra till att synliggöra barnets rättigheter och skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barn. Lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2020.

Barnperspektivet är viktigt i alla frågor som rör barn. När det gäller barn till frihetsberövade föräldrar är det barnets rätt till sina föräldrar som är grundläggande och kontakten mellan barn och föräldrar ska ske på ett säkert och tryggt sätt för barnet. Detta innebär bland annat att ett barns kontakt med en frihetsberövad förälder alltid måste balanseras mot kraven på säkerhet. Ett väl avvägt barnperspektiv innebär att hänsyn tas till ett barns integritet och rätt till sin förälder och behovet av stöd och hjälp.

Häktes- och restriktionsutredningen har lämnat förslag som innebär nya alternativ till häktning, begränsning av häktningstiderna, lagstiftad rätt till mänsklig kontakt och särskilda regler för frihetsberövade barn. Regeringen arbetar med förslagen i utredningen.

Rättsväsendets myndigheter ställs ofta inför överväganden som kan ha stor inverkan på enskilda. Att barnperspektivet kan få genomslag i myndigheternas verksamheter är en angelägen fråga för regeringen vilket också återspeglas i våra åtgärder på detta område.

Stockholm den 11 december 2017

Morgan Johansson