Barn, ekonomisk utsatthet och möjlighet till idrott
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1053 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1053 av Maj Karlsson (V)
Barn, ekonomisk utsatthet och möjlighet till idrott
Maj Karlsson har frågat mig om vad jag avser att göra för att öka möjligheten för de barn vars föräldrar har låg inkomst och/eller uppbär försörjningsstöd att delta i fritids- och idrottsaktiviteter i likhet med jämnåriga.
Jag delar Maj Karlssons uppfattning om att alla barn och unga har rätt till en meningsfull fritid, oberoende av föräldrarnas inkomster eller var i landet man bor. Detta är också en rättighet som följer av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). En aktiv fritid är betydelsefull för barns och ungas utveckling av en egen identitet, möjlighet att utveckla positiva relationer och uppleva gemenskap. Fritidsaktiviteter kan lägga grund till en god fysisk och psykisk hälsa samt verka kompensatoriskt och vara motvikt till en i övrigt mindre tillfredsställande tillvaro i familj och skola. En meningsfull fritid är även en viktig del i det förebyggande arbetet för att minska rekrytering till ungdomsbrottslighet.
Regeringen har genomfört olika reformer för att ge barnfamiljer ekonomiskt stöd, exempelvis förstärkt bostadsbidrag och underhållsstöd som gagnar hushåll med låg ekonomisk standard. Regeringen ökade också det generella statsbidraget till kommunerna under 2020, 2021 och i budgetpropositionen för 2022, där kommunerna utifrån lokala behov och prioriteringar har möjlighet att göra satsningar på områden som är angelägna, exempelvis att stärka olika former av fritidsaktiviteter för barn och unga. Under 2021 hade kommunerna även möjlighet att ansöka om ett riktat statsbidrag för stöd till avgiftsfria och smittsäkra lovaktiviteter för barn och unga i åldern 6–15 år. Fördelningen av medel baserades på statistik över antalet barn i hushåll med ekonomiskt bistånd i respektive kommun, vilket innebär att hänsyn tagits till socioekonomiska förutsättningar.
Det ordinarie statliga stödet till idrotten uppgår till närmare 2 miljarder kronor årligen. Regeringen har tillfört idrotten 1 500 miljoner kronor i extra ändringsbudget för 2020, 1 955 miljoner kronor i extra ändringsbudget för 2021, samt 520 miljoner kronor i budgetpropositionen och i extra ändringsbudget för 2022. Regeringen har nyligen också beslutat i en extra ändringsbudget att tillföra idrotten 300 miljoner kronor i kris- och återstartsstöd. Tillskottet ska främst gå till insatser för att nå barn och unga som lämnat idrotten under pandemin och för att bredda mångfalden inom ledarskapet.
Vidare har statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer förstärkts med 50 miljoner kronor årligen för 2020–2022. I en extra ändringsbudget har regeringen nyligen föreslagit att barn- och ungdomsorganisationerna tillförs ytterligare 50 miljoner kronor, för att stärka deras förutsättningar att bedriva sitt arbete. Detta innebär en höjning med totalt 100 miljoner kronor för 2022, från 212 miljoner kronor till 312 miljoner kronor. Därtill har Regeringen nyligen gett Centrum för idrottsforskning i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av idrottens potential att minska segregationen i samhället.
Inom riksnormen tas hänsyn till barns behov av fritidsaktiviteter för att familjer med försörjningsstöd ska ha ekonomiska möjligheter att utöva aktiviteter.
Jag tycker att det är angeläget att göra satsningar som bidrar till att barn och unga har samma möjligheter att utvecklas och finna sin förmåga och sina intressen på lika villkor, oberoende av könstillhörighet, funktionsnedsättning eller geografisk bosättningsort. Detta är i synnerhet viktigt för barn och unga i ekonomiskt och socialt utsatta livssituationer. Jag följer noga utvecklingen.
Stockholm den 16 februari 2022
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2021/22:1053 av Maj Karlsson (V) (Besvarad 2022-02-16)
Fråga 2021/22:1053 Barn, ekonomisk utsatthet och möjlighet till idrott
av Maj Karlsson (V)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Alla barn har rätt till en meningsfull fritid, men deltagandet i fritids- och idrottsaktiviteter är ojämlikt. Barn till föräldrar som har lägre utbildning, låg inkomst eller är utlandsfödda upplever ofta en sämre fritid än andra barn.
Enligt organisationen Majblommans Riksförbund är ett av de vanligaste skälen till ansökningar att barn vill få pengar till att betala medlemsavgiften till en idrottsförening eller simskola. Många familjer har helt enkelt inte råd att betala medlemsavgiften, och ibland är det bara några hundralappar som avgör om barnet kan vara med eller inte.
I nuvarande diskussion om vikten av förebyggande åtgärder för att minska rekrytering till ungdomsbrottslighet saknas ofta förslag till konkreta åtgärder. För Vänsterpartiet är idrottsföreningar en självklar del av civilsamhället att samverka med för att fånga upp fler barn, och då framförallt i de områden där många människor bor och lever i ekonomisk utsatthet. Idrottsföreningar har en unik möjlighet att bryta segregation och utanförskap.
För den som ansöker om försörjningsstöd ingår omkostnader som rör barn, och där ska till exempel avgift till idrottsföreningar ingå. Dock vet vi att det inte räcker. Vi menar att det krävs en översyn av hur ekonomiskt bistånd ska ges till föräldrar som söker för att kunna betala sina barns fritidsvanor.
Vänsterpartiet vill att fler barn och unga ska kunna idrotta eller vara med i en förening. Att ha en meningsfull fritid ska inte bero på vad dina föräldrar har för inkomst. Även om du råkar växa upp i en familj där inkomsten är så pass låg att föräldrarna uppbär försörjningsstöd ska du ha samma möjligheter som alla andra barn. Folkhälsa och fritid kan inte vara något endast för ett fåtal.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:
Vad avser ministern att göra för att öka möjligheten för de barn vars föräldrar har låg inkomst och/eller uppbär försörjningsstöd att delta i fritids- och idrottsaktiviteter i likhet med jämnåriga?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.