Avsteg från EU-gemensam coronastrategi
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3210 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3210 av Markus Wiechel (SD)
Avsteg från EU-gemensam coronastrategi
Markus Wiechel har frågat mig varför valde Sverige att bryta mot den gemensamma coronastrategi som man beslutat om på EU-nivå i mars 2020, och hur jag i dag ser på detta vägval.
Det finns ingen EU-gemensam coronastrategi utan endast rekommen-dationer. Regeringen har sedan pandemins utbrott vidtagit omfattande åtgärder för att minska smittspridningen, där många av åtgärderna ligger i linje med EU:s rekommendationer. Regeringen värnar det EU-gemensamma arbetet och att medlemsstaterna samordnar sig så långt det är möjligt. I detta är regeringen också angelägen om att hänsyn tas till de nationell kompetens och kontext. Utbytet av erfarenheter mellan medlemsstater samt de rekommendationer och vägledningar som tagits fram på EU-nivå har varit och är viktiga för regeringen.
Stockholm den 23 juni 2021
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2020/21:3210 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2021-06-23)
Fråga 2020/21:3210 Avsteg från EU-gemensam coronastrategi
av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I en DN-intervju från den 25 september 2020 beklagade sig Sveriges statsepidemiolog över att EU-samarbetet om en gemensam EU-strategi mot covid-19 sprack. Faktum är dock att det på intet sätt var en slump, och sorgligt nog var det dessutom Sverige som ensamt gick sin egen väg där man inte följde den EU-gemensamma coronastrategi som medlemsländerna och EU-kommissionen kommit överens om. Det har också visat sig att den svenske representanten (statsepidemiologen) i den europeiska smittskyddsmyndighetens (ECDC) expertorgan Advisory forum, inte deltog under något av de fyra extramöten som hölls i mars och april 2020.
EU-länderna enades tidigt efter den oroväckande utvecklingen i Italien att agera gemensamt för att stoppa smittspridningen. Det var ett av skälen till att nedstängningen av Europa under andra hälften av mars 2020 skedde på ett förhållandevis koordinerat sätt. EU:s coronastrategi kan anses ha fastställts vid två extrainkallade videotoppmöten med Europeiska rådet (den 10 och 17 mars). Vid det första av dessa möten enades man om dagliga samråd mellan olika berörda ministrar. På så sätt skulle lämplig samordning och vägledning för gemensamma europeiska riktlinjer sammanställas. Första prioritet var människors hälsa, varför smittskyddsåtgärder, till skillnad från i Sverige, skulle grunda sig på vetenskapliga och medicinska råd. För att säkerställa att så var fallet tillsattes till och med en expertpanel med bland annat en rad erkända epidemiologer som kunde bistå EU-kommissionen och ECDC i deras viktiga arbete.
Klart var med andra ord att den europeiska strategin hade som mål att effektivt trycka undan viruset och därmed vinna tid. Detta skulle medföra en omställning av sjukvården, ökad kännedom om viruset samt en utökad test- och smittspårningskapacitet. Åtgärderna baserades inte helt oväntat på experternas råd, som också innebar kraftfulla åtgärder. Varningarna från ECDC om vad som kunde ske kom den 12 mars, och man betonade därför vikten av omfattande åtgärder utan dröjsmål. Samma dag meddelade både Norge och Danmark att de skulle stänga sina samhällen.
Den 18 mars rekommenderade EU-kommissionen alla medlemsländer att vidta omedelbara åtgärder för att begränsa smittspridningen. Följande åtgärder ansågs vara de minimikrav som man kunde konstatera vilade på vetenskaplig grund och dessutom var proportionerliga i förhållande till smittrisken:
- Stäng alla skolor och förskolor och inför onlineundervisning, men se till att de som arbetar i samhällskritiska yrken som vård och omsorg får barnomsorg/skola för sina barn.
- Stäng alla publika mötesplatser, restauranger, kaféer, nöjesställen, museer, teatrar, kyrkor och andra religiösa möteslokaler.
- Begränsa folksamlingar, stoppa alla event, sportarrangemang, konferenser och övriga sammankomster.
- Inför tvingande isolering av covidsjuka.
- Inför besöksrestriktioner för äldreboenden.
- Coronasäkra alla arbetsplatser genom att införa åtgärder som underlättar fysisk distansering.
- I händelse av lokala smittutbrott kan det vara effektivt att införa total obligatorisk karantän i bostäder, städer eller regioner, men detta bör bedömas noggrant.
Som enda land valde Sverige att inte följa denna uppmaning, och man gick på tvärs emot Europas allra främsta smittskyddsexperter. Dels var det fåtal åtgärder som vidtogs otillräckliga, dels dröjde de. Dessutom fortsatte man att gå på linjen om frivillighet. Att regeringens agerande orsakat tusentals dödsoffer samt ett lidande för hundratusentals svenskar bör det inte finnas något tvivel om. Vad som däremot är märkligt är agerandet gentemot den EU-gemensamma färdplanen, då Sverige normalt brukar anpassa sig till EU.
Socialminister Lena Hallengren önskas svara på följande fråga:
Varför valde Sverige att bryta mot den gemensamma coronastrategi som man beslutat om på EU-nivå i mars 2020, och hur ser ministern i dag på detta vägval?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.