Avskiljningar inom Sis
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1250 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1250 Avskiljningar inom Sis
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på fråga 2024/25:1250 av Maj Karlsson (V)
Avskiljningar inom SiS
Maj Karlsson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att utreda orsakerna bakom den höga användningen av avskiljningar av unga flickor på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem.
De barn och unga som vårdas på SiS särskilda ungdomshem, inte minst flickorna, är en särskilt utsatt grupp som ofta har en komplex problembild och många riskfaktorer. En placering på SiS görs när inga andra vårdformer har fungerat. Därför är det särskilt viktigt att den vård och behandling som ges i den statliga barn- och ungdomsvården håller en god kvalitet och kan bidra till en vändpunkt i livet för placerade barn och unga.
Det finns flera bidragande orsaker till att flickor avskiljs i högre grad än pojkar. En av anledningarna hänger samman med att flickors och pojkars vårdbehov delvis skiljer sig åt. Flickor har, generellt sett, större behov av tillgång till hälso- och sjukvård, inte minst barn- och ungdomspsykiatrin. I SiS analyser av avskiljningar framkommer att en stor andel av avskiljnings-besluten rör en liten grupp individer och att ökningen av avskiljningar under 2024 rör ett mindre antal kvinnor och flickor med stor samsjuklighet och omfattande vårdbehov (SiS årsredovisning 2024). SiS beskriver att problematiken oftast består i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i kombination med andra psykiatriska vårdbehov där självskada och suicidnära beteende är vanligt förekommande.
Regionerna är skyldiga att erbjuda öppen och sluten hälso- och sjukvård åt den som är bosatt inom regionen samt öppen och omedelbar vård åt den som inte är bosatt inom regionen. Skyldigheten gäller också för placerade barn och unga. Det finns dock stora utvecklingsbehov rörande samverkan mellan regionerna och SiS för att barn och unga som vårdas på SiS ska få insatser som svarar mot deras behov. Regeringen har därför gett SiS och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för att förbättra vården för barn och unga som vårdas på SiS och som har stora behov av psykiatrisk vård (S2024/02037). Regeringen har också gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra kunskapssammanställningar om alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom bland annat den psykiatriska tvångsvården (S2023/02103). Syftet med uppdraget är att utveckla kunskapen om alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder, med speciellt fokus på barn och unga. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2025. I bägge dessa uppdrag ska jämställdhetsperspektivet genomgående beaktas.
Ytterligare faktorer som påverkar avskiljningstalen är t.ex. gruppstorlek, personaltäthet, lokalernas utformning och personalens utbildning och kunskap. Regeringen har under de senaste åren kraftigt förstärkt SiS förvaltningsanslag i syfte att stärka förutsättningarna för att myndigheten ska klara uppdraget att bedriva en kvalitativ vård, anvisa plats omedelbart, bedriva en rättssäker och differentierad vård, förbättra boendemiljön och föryngra och anpassa lokalerna. En målsättning är att behovet av ingripande och skadliga tvångsåtgärder såsom avskiljningar ska minimeras genom en hög vårdkvalitet och en verksamhet som är anpassad för målgrupperna, både pojkar och flickor. För att nå dit behövs bl.a. beprövade arbetsmetoder, väl uppbyggda strukturer och en mycket god kunskap bland personalen om att hantera olika typer av situationer och beteendemönster.
Det är en prioriterad fråga för regeringen att reformera den statliga barn- och ungdomsvården i syfte att stärka myndighetens vårdande uppdrag och del i vårdkedjan. Därför har regeringen tillsatt utredningen om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården för en trygg och kvalitativ vård (S 2024:01). Utredningen har bl.a. i uppdrag att stärka barnrätts- och rättssäkerhetsperspektivet inom den statliga barn- och ungdomsvården. Utredningen ska lämna ett delbetänkande den 6 november 2025 och ett slutbetänkande den 3 mars 2026.
Stockholm den 26 juni 2025
Camilla Waltersson Grönvall
Skriftlig fråga 2024/25:1250 av Maj Karlsson (V) (Besvarad 2025-06-26)
Fråga 2024/25:1250 Avskiljningar inom Sis
av Maj Karlsson (V)
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
I en intervju med Dagens Nyheter med anledning av Barnrättsbyråns rapport om avskiljningar på Sis, i vilken det konstateras att unga flickor är kraftigt överrepresenterade när det gäller avskiljningar, svarar företrädare för myndigheten på kritiken som framkommer i rapporten.
En ungdomsvårdsdirektör på Sis, säger bland annat: ”Avskiljningar använder vi bara när det inte finns något annat alternativ.” Detta sker trots att både Justitieombudsmannen och Inspektionen för vård och omsorg har kritiserat Sis för att använda våld som saknar lagligt stöd. Ungdomsdirektören säger också: ”Ofta är dessa ingripanden kopplade till allvarligt självskadebeteende. Då måste vi ibland fatta beslut om avskiljning för att avbryta en livsfarlig handling.”
På en direkt fråga från Barnrättsbyrån om det gjorts någon analys av grunden för avskiljningar under 2024, som dessa uttalanden är baserade på, svarar Sis nej.
Avskiljningar av unga flickor är ett allvarligt ingrepp som kräver lagstöd. Sis användning av avskiljningar har kritiserats under lång tid. Trots det har myndigheten inte tagit reda på varför man använder avskiljningar i så stor utsträckning mot just unga flickor. I stället sprider myndigheten en förklaring till avskiljningarna som tycks sakna stöd.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
Avser statsrådet att ta några initiativ för att utreda orsakerna bakom den höga användningen av avskiljningar av unga flickor?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.