Avancerad AI och risker för det finansiella systemet

Svar på skriftlig fråga 2025/26:708 besvarad av Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)

Svar på fråga 2025/26:708 Avancerad AI och risker för det finansiella systemet

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Svar på fråga 2025/26:708 av Annika Strandhäll (S)
Avancerad AI och risker för det finansiella systemet

Annika Strandhäll har frågat finansministern vilka åtgärder som ministern avser att vidta för att säkerställa finansiell stabilitet och motverka nya typer av risker kopplade till AI, och i vilken utsträckning dialog förs med svenska banker, Finansinspektionen och internationella aktörer om dessa frågor.

Frågan har överlämnats till mig.

Användningen av AI och den tekniska utvecklingen ökar i snabb takt och påverkar hela samhället. Denna utveckling märks inte minst på finansmarknaden. Bankernas verksamhet och riskhantering omfattas av ett omfattande regelverk som syftar till att begränsa sårbarheter och främja ett stabilt finansiellt system. Ett väl fungerande finansiellt system är avgörande för finansiell stabilitet och en stark samhällsekonomi. Finansinspektionen har i uppdrag att övervaka den finansiella sektorn, granska att företagen följer reglerna och att de kan hantera risker.

Vidare innebär utvecklingen av AI vissa risker som berör både enskilda individer och samhället i stort. EU:s AI-förordning reglerar dessa risker. Fr.o.m. den 2 augusti 2025 ställs särskilda krav på AI-modeller för allmänna ändamål som kan utgöra en systemrisk.

I takt med att allt fler delar av finanssektorn digitaliseras är det viktigt att även Finansinspektionen och andra myndigheter har förmågan att bemöta dessa risker och att tillsynen går i samma riktning. Mot denna bakgrund föreslår regeringen i vårändringsbudgeten för 2026 en ökning av flera myndigheters anslag, bland annat Finansinspektionens, för att uppfylla kraven i EU:s AI-förordning under 2026. Regeringen avser att ge Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. vara marknadskontrollmyndighet enligt EU-förordningen och det är angeläget att myndigheten ges förutsättningar att förbereda för och genomföra de nya uppgifterna. Därför föreslås anslaget öka med 6 miljoner kronor under 2026.

Den 17 januari 2025 trädde en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om digital operativ motståndskraft för finanssektorn i kraft. Detta gäller bl.a. krav på företagens riskhantering när det gäller informations- och kommunikationsteknik, incidentrapportering, hantering av utlagd verksamhet och testning av digital operativ motståndskraft. Fr.o.m. den 15 januari 2026 gäller även den nya cybersäkerhetslagen som genomför det så kallade NIS 2-direktivet. Lagen ska stärka cybersäkerheten i samhällskritisk verksamhet, inklusive bankverksamhet och finansmarknadsinfrastruktur. Regeringen följer myndigheternas arbete med regelverken.

Slutligen vill jag nämna att regeringen i regleringsbrevet för 2026 har gett Finansinspektionen i uppdrag att stärka motståndskraften mot hybridhot. I det arbetet ska myndigheten sammanställa öppen information om den hotbild som finns mot sektorn och tillgängliggöra den för aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet inom sektorn.

Stockholm den 22 april 2026

Niklas Wykman