Autonoma vapensystem

Svar på skriftlig fråga 2017/18:285 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


PAGE

2


Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:285 av Rasmus Ling (MP) Autonoma vapensystem

Rasmus Ling har frågat statsrådet Peter Hultqvist vilka initiativ statsrådet är beredd att ta för att pröva automatiserade vapensystem ur ett folkrättsligt perspektiv. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Då rubriken på frågan anger autonoma vapensystem väljer jag att inkludera också sådana system i svaret.

Det stämmer att teknikutvecklingen går fort inom såväl det civila som det militära området, och det finns i dag vapensystem med hög grad av automatisering. Detta är en utveckling som regeringen tar på stort allvar.

En viktig utgångspunkt är att internationell humanitär rätt gäller för användning av alla slags vapen under väpnad konflikt. Enligt artikel 36 i tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna har varje statspart en skyldighet att vid studium, utveckling, anskaffning eller val av ett nytt vapen avgöra om dess användning under vissa eller alla omständigheter skulle vara förbjuden enligt statspartens folkrättsliga åtaganden. Detta är ett viktigt led i staternas arbete med att bedöma utvecklingen i fråga om ny vapenteknik. I Sverige görs den folkrättsliga bedömningen av Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt.

Inom ramen för 1980 års konvention om vissa konventionella vapen, Convention on Certain Conventional Weapons - CCW, har frågan om autonoma vapen diskuterats vid flera tillfällen. Vid CCW:s översynskonferens förra året beslutades att inrätta en s.k. Governmental Group of Experts, GGE, för att fortsätta arbetet med frågan om autonoma vapen. Sverige välkomnade beslutet om en sådan expertgrupp. Expertgruppen sammanträdde första gången i november i år och kommer att fortsätta arbetet under 2018. I mandatet för gruppen ingår bland annat att se på frågan om en arbetsdefinition, liksom om tillämpningen av internationell rätt, däribland internationell humanitär rätt, ifråga om autonoma vapen. Det är mycket viktigt att detta arbete får fortlöpa för att ge oss en tydligare bild om utvecklingen på området.

I Sverige har regeringens folkrätts- och nedrustningsdelegation återkommande diskuterat olika frågeställningar som kan göra sig gällande kring autonoma vapensystem – rättsliga, militära, tekniska och etiska. SIPRI, som även ingår i delegationen, har också de nyligen släppt en rapport om autonoma vapensystem. Detta är ett viktigt forskningsbidrag till debatten.

Det kan komma att behövas särskild reglering av autonoma vapen men hur den i så fall ska utformas är för tidigt att säga. Det fortsatta arbetet i CCW samt inom folkrätts- och nedrustningsdelegationen kommer att ge mer underlag för att ta ställning.

Stockholm den 1 december 2017

Margot Wallström

Skriftlig fråga 2017/18:285 av Rasmus Ling (MP) (Skickad 2017-12-01)

Fråga 2017/18:285 Autonoma vapensystem

av Rasmus Ling (MP)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Inom EU diskuteras ett gemensamt regelverk för militära drönare, vilket det finns behov av. Dessa har under 2000-talet ökat i antal, med stor kritik från människorättsorganisationer som följd. Utvecklingen av nya vapensystem går dock fort, så frågan är om ett sådant regelverk kommer att ha hunnit i kapp verkligheten när det väl, eventuellt, är på plats. Nu är nämligen autonoma vapensystem på väg att utvecklas. Det är vapensystem som kan ta egna beslut om vem och vad som ska attackeras och när det ska ske.

På de flesta samhällsområden är teknisk utveckling positiv. Att sköta saker på distans, att röststyra och regleringar som sker automatiskt; detta kan underlätta vardagslivet. När det gäller avancerade vapen är det dock lätt att inse riskerna. Hur hanterar en robot en potentiell gränskonflikt, hur skiljer den soldater från civila och hur undviks våldsspiraler? Och vad händer om vapnen hamnar i fel händer? Det är berättigade frågor som vi behöver få svar på.

Jag vill ställa följande fråga till försvarsminister Peter Hultqvist:

Vilka initiativ är ministern beredd att ta för att pröva dessa automatiserade vapensystem ur ett folkrättsligt perspektiv?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.