Attacker mot kyrkor och kristendomen
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1722 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1722 av Staffan Eklöf (SD)
Attacker på kyrkor och kristendomen
Staffan Eklöf har frågat justitie- och migrationsministern vad han gör för att undersöka om det finns likartade motiv bakom flera brott riktade mot kyrkor och begravningsplatser, hur den eventuella kristofobin i Sverige ser ut samt vad som kan göras för att få stopp på den. Frågan har överlämnats till mig.
Inledningsvis vill jag betona att regeringen tar angrepp på människor och egendomar i syfte att hindra människor från att utöva sin tro på stort allvar. Det är både olagligt och helt oacceptabelt. Regeringen arbetar med kraft för att motarbeta dessa företeelser. I regeringsförklaringen underströk statsministern att rasism i alla dess former och uttryck ska motas tillbaka av hela samhället.
Den som hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan liknande grupp av personer med anspelning på t.ex. trosbekännelse, såsom kristendom, kan dömas för hets mot folkgrupp. Om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av t ex. trosbekännelse kan straffet skärpas.
Regeringen har därtill genomfört en rad straffskärpningar, till exempel när det gäller olaga hot och skadegörelse, som utgör majoriteten av brotten med kristofobiska motiv. Till detta kan läggas att Brottsförebyggande rådet regelbundet tar fram hatbrottstatistik, där antalet anmälda hatbrott med kristofobiska motiv ingår. Statistiken redovisar även vilka de vanligaste brotten är, brottsplats samt relation mellan gärningspersonen och den utsatta.
Polismyndigheten gör kontinuerligt bedömningar av hotbilden mot religiösa byggnader och trossamfund och samråder vid behov med Säkerhetspolisen. Beslut om relevanta skyddsåtgärder fattas därefter i varje enskilt fall. Det som nu har hänt är allvarligt och hanteras inom polisens brottsutredande verksamhet. I det ingår att undersöka om liknande brott kan knytas till varandra.
För att bekämpa hatbrott och rasism krävs både långsiktighet och uthållighet. Liksom jag påtalat i tidigare frågesvar är en tillgänglig polis, ett starkt rättsväsende, en god myndighetssamverkan samt en ändamålsenlig lagstiftning viktiga delar för att öka tryggheten och förebygga brott. Regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott omfattar även kristofobi. Genom planen tar regeringen ett helhetsgrepp om det viktiga arbetet i dessa frågor. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen en förstärkning av arbetet mot rasism med 10 miljoner kronor. Förstärkningen ger utrymme för fortsatta och nya insatser inom ramen för planens fokusområden, däribland ett mer aktivt rättsväsende.
Fler poliser och civilanställda är helt centralt för att öka tryggheten i vårt land. Polismyndigheten har aldrig tidigare haft fler anställda än nu och arbetet med att nå målet om 10 000 fler polisanställda till och med 2024 fortsätter med full kraft. Vi är nu mer än halvvägs och regeringen är fast beslutna om att nå målet och öka antalet polisanställda.
Stockholm den 17 februari 2021
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2020/21:1722 av Staffan Eklöf (SD) (Skickad 2021-02-17)
Fråga 2020/21:1722 Attacker mot kyrkor och kristendomen
av Staffan Eklöf (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Tidningen Dagen rapporterar att tre brandbomber kastades mot Spånga kyrka den 19 januari. Det handlar uppenbart inte om busstreck eller en tillfällets ingivelse. Det var tydligen planerat, och avsikten torde ha varit att bränna ned kyrkan. Det var inte heller första gången som Spånga kyrka attackerades.
I fjol utsattes flera andra kyrkor för attacker, till exempel i Gottsunda och i Västra Skrävlinge. Det är inte heller länge sedan som 300 gravstenar vältes på Norra begravningsplatsen i Solna, där människor vilar som har skapat de förutsättningar som vi kan glädja oss åt i dag. Glädjande nog upprörs vissa människor av sådana handlingar och hedrar de avlidna, exempelvis genom en blomsternedläggning på Norra begravningsplatsen.
Tidningen Världen idag uppger att Brottsförebyggande rådet har beräknat att 800 misstänkta hatbrott har skett mot kyrkor och kyrkogårdar sedan 2012 och att en fördubbling av anmälningarna har skett de senaste tio åren.
Jag anser att en systematisk utredning är påkallad för att ta reda på om det finns gemensamma motiv bakom dåden och hur en eventuell kristofobi ser ut.
Dessa angrepp mot ett av de fundament som bär upp Sverige måste upphöra. Kultur- och demokratiminister Amanda Lind säger att vi verkligen måste göra vad vi kan för att bekämpa de här brotten.
Därför vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad gör ministern för att undersöka om det finns likartade motiv bakom flera av dessa dåd, hur den eventuella kristofobin i Sverige ser ut samt vad som kan göras för att få stopp på den?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.