Attacker mot journalister

Svar på skriftlig fråga 2021/22:175 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2021/22:175 av Björn Söder (SD)
Attacker mot journalister

Björn Söder har frågat mig om jag avser att fördöma ett attentat som nyligen har skett mot en journalist och hur väl handlingsplanen för att komma till rätta med kriminella gärningar mot journalister fungerar.

Det är helt oacceptabelt att den som deltar i samhällsdebatten eller bedriver samhällsgranskande journalistik utsätts för våld, hot eller trakasserier. Alla former av hot och brott som riktas mot journalister utgör ett angrepp inte bara mot den enskilda personen utan även mot det demokratiska samhället.

Regeringen antog under den förra mandatperioden handlingsplanen Till det fria ordets försvar – åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer. Med handlingsplanen inleddes ett stärkt arbete för att förebygga och hantera hot och hat mot bl.a. journalister eftersom de anses vara särskilt utsatta i och med sin centrala roll i det demokratiska samtalet. Handlingsplanen omfattar åtgärder för ökad kunskap, stöd till dem som utsätts och åtgärder för ett stärkt rättsväsende.

Regeringen vidtar en mängd olika åtgärder för att stärka skyddet för demokratin och för utsatta samhällsnyttiga funktioner. Bland annat har medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet sedan 2017 haft i uppdrag att ge stöd till journalister och redaktioner som utsätts för hot och hat. Ett stärkt skydd för förtroendevalda har redan genomförts. Förra året infördes en ny straffskärpningsgrund i brottsbalken för brott som begås mot förtroendevalda. Lagändringen utgör en tydlig markering att sådana brott ska ses som särskilt allvarliga och är ett av stegen i regeringens genomförande av handlingsplanen.

Regeringen har i maj 2020 gett en utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att ta ställning till om det behövs ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den 17 januari 2022.

Polismyndigheten arbetar med att bekämpa brott som hotar den fria åsiktsbildningen. Inom Polismyndigheten finns en nationell kontaktpunkt och så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö samt utpekade demokrati- och hatbrottsutredare i samtliga regioner. Särskilda hatbrottsutredare och specialister driver utvecklingen av arbetet mot hatbrott. Regeringen har gett Polismyndigheten i uppdrag att under de tre kommande åren fortsatt utveckla och förbättra det viktiga arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Polismyndigheten ska inom ramen för uppdraget redovisa resultat av det arbete som bedrivs för att förstärka den brottsutredande förmågan och uppklaringen av dessa brott samt redovisa en beskrivning av arbetet mot it-relaterade hatbrott och andra brott som hotar demokratin.

Regeringen har alltså redan vidtagit flera åtgärder för att genomföra handlingsplanen och kommer att fortsätta sitt arbete för att värna om demokratin och minska utsattheten hos bl.a. journalister.

Stockholm den 27 oktober 2021

Morgan Johansson