Åtgärder mot skarv
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1684 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1684 av Nina Lundström (L)
Åtgärder mot skarv
Nina Lundström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kompletterande typer av åtgärder ska vara möjliga att vidta i hela landet, där skarv förekommer, för att minska skarvpopulationen.
Skarvpopulationen och hur den ska förvaltas är en viktig fråga. Jag är medveten om att fisket kan påverkas negativt eftersom skarv kan angripa fångst, skada redskap och att det finns undersökningar som indikerar
att skarvens predation kan påverka fiskbestånd. Jag är även medveten om att naturen kring häckningsplatser för skarv förändras.
Regeringen är angelägen om en fungerande viltförvaltning som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs. Naturvårdsverket har det övergripande nationella ansvaret för genomförandet av viltförvaltnings-politiken, däribland frågor som berör förvaltningen av skarvpopulationen. Viltförvaltningen är regionaliserad. Om det är motiverat kan länsstyrelsen i enlighet med gällande författningar besluta om skyddsjakt efter skarv, vilket idag regelbundet sker vid flera länsstyrelser. Länsstyrelsen kan även med stöd av 23 a § andra stycket jaktförordningen (1987:905) besluta om rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg.
Naturvårdsverket har med stöd av 2 § tredje stycket jaktförordningen överlämnat ett förslag på ändrade jakttider till regeringen, där bland annat skyddsjakt efter storskarv på enskilds initiativ är ett av förslagen. Regeringen har remitterat Naturvårdsverkets förslag och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen vill inte föregripa den pågående processen.
Stockholm den 17 februari 2021
Jennie Nilsson
Skriftlig fråga 2020/21:1684 av Nina Lundström (L) (Besvarad 2021-02-17)
Fråga 2020/21:1684 Åtgärder mot skarv
av Nina Lundström (L)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Skarven har stora negativa konsekvenser för miljön lokalt på öar. Den har också en betydande påverkan på fiskbestånden. I Stockholms skärgård finns cirka 6 700 bon och 35 000 skarvar. Länsstyrelserna ansvarar för att utfärda skyddsjakt på skarv, och i förvaltningsplanen anges att antalet bon ska halveras. Andra metoder för att minska bestånden än skyddsjakt har inte fått genomslag nationellt.
En sådan annan metod är oljering, vilken innebär att man doppar äggen i paraffinolja. Genom att lämna ett ägg per bo obehandlat undviker man att skarvarna lägger nya ägg. En annan metod för att behandla ägg är prickning. Då sticker man en tunn nål genom ägget för att avstanna utvecklingen. Prickning har väckt debatt och har ifrågasatts, och frågan är om det är en möjlig metod.
Öar där skarven etablerar sig skadas svårt av fåglarna. Grönska och träd dör. Den biologiska mångfalden begränsas när de stora skarvkolonierna tar över. Utbredningen av skarv påverkar grönstrukturen på redan karga öar, där skarven också tränger undan annan sjöfågel och konsumerar stora mängder fisk. Skyddsjakt, och andra åtgärder, behövs för att en rimlig förvaltning ska kunna ske av de växande skarvpopulationerna.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kompletterande typer av åtgärder ska vara möjliga att vidta i hela landet, där skarv förekommer, för att minska skarvpopulationen?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

