Åtgärder mot negativa attityder mot hbtqi-personer

Svar på skriftlig fråga 2025/26:532 besvarad av Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2025/26:532 Åtgärder mot negativa attityder mot hbtqi-personer

till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

 

Svar på fråga 2025/26:532 av Ulrika Westerlund (MP)
Åtgärder mot negativa attityder mot hbtqi-personer

Ulrika Westerlund har frågat mig hur jag och regeringen arbetar för att förbättra attityden gentemot minoriteter, med särskilt fokus på hbtqi-personer och med ambitionen att påverka alla de olika grupper som uppvisar särskilt negativa attityder.

Jag vill inledningsvis slå fast att regeringen anser att i Sverige ska varje människa ha rätt att vara den man är och älska den man vill, utan rädsla för hat, hot eller diskriminering. Forum för levande historias rapport visar att negativa attityder mot homo- och bisexuella samt transpersoner har ökat allra mest jämfört med den förra studien. Det är oroväckande siffror. Sverige har kommit en bra bit på vägen i kampen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, men fortfarande vågar många hbtqi-personer inte leva öppet och många utsätts för diskriminering, hatbrott och hedersförtryck. Så ska det inte vara. Regeringen beslutade därför om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i januari förra året, vilken är en central utgångspunkt för arbetet i frågan.

Ett fokusområde i handlingsplanen är ”Unga hbtqi-personer”. Målsättningen för fokusområdet är att alla unga, inklusive hbtqi-personer, ska respekteras och ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen utan att begränsas av stereotypa könsroller, tvång eller förtryck som minskar individens handlingsutrymme. Flera myndigheter, däribland Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Statens skolverk och Barnombudsmannen, har i uppdrag att som hbtqi-strategiska myndigheter främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i sitt verksamhetsområde.

Det pågår flera uppdrag för att främja lika rättigheter och möjligheter för unga hbtqi-personer, vilket även förväntas bidra till att förbättra attityder mot denna grupp. MUCF har t.ex. i uppdrag att stärka skolledningarnas och personalens förutsättningar att främja en trygg skola och att motverka homofobi, bifobi och transfobi bland unga, och skapa en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbtqi-personer. Rätten att känna sig trygg och inkluderad i skolan gäller alla barn och unga. Trots det visar flera rapporter att unga hbtqi-personer är mer utsatta än andra unga och att utsattheten ökar ytterligare om en hbtqi person dessutom har en funktionsnedsättning. Skolan upplevs av många vara en otrygg plats där risken är stor att utsättas för hat, hot, mobbning och våld. Barns rätt till utbildning och möjlighet till lärande påverkas av våldsutsatthet i skolan, och varje huvudman har ett ansvar att säkerställa en trygg skolmiljö för alla elever. Regeringen har nyligen beslutat lagrådsremissen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan som innehåller flera samverkande förslag till ändringar i skollagen. Bl.a. föreslås att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolan ska förtydligas.

Regeringen gav nyligen MUCF i uppdrag att fortsatt stärka förutsättningarna för mötesplatser för unga hbtqi-personer. Myndigheten ansvarar också för att fördela statsbidrag som främjar dessa mötesplatser. Forum för levande historia har i uppdrag att ta fram kunskapsstöd om hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter för offentliganställda och att genomföra fortbildningar. Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga vilka kunskapshöjande insatser som behövs och hur arbetssätt behöver utvecklas för att nå hbtqi-personer med förebyggande arbete avseende sexuell exploatering. Särskilt fokus ska läggas på insatser som rör barn och unga och omfattar även digitala dimensioner av våld. Totalförsvarets forskningsinstitut har även i uppdrag att kartlägga förekomsten av hbtqi-fientlighet i digitala miljöer. I uppdraget ingår att ta fram analysrapporter och att sprida den kunskap som tas fram inom ramen för uppdraget. Utöver dessa exempel pågår flera andra åtgärder som syftar till att stärka arbetet med att motverka hot, hat, våld och diskriminering samt att främja hbtqi-personers hälsa och frihet.

Stockholm den 4 mars 2026

 

 

Nina Larsson

Skriftlig fråga 2025/26:532 av Ulrika Westerlund (MP) (Besvarad 2026-03-04)

Fråga 2025/26:532 Åtgärder mot negativa attityder mot hbtqi-personer

av Ulrika Westerlund (MP)

till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

 

I dagarna publicerade Forum för levande historia en ny studie, som undersöker skolelevers attityd mot minoriteter. Studien visar att inställningen till hbtqi-personer är betydligt mer negativ än tidigare.

Studiens resultat är ett tydligt trendbrott. År 2013 var 3 procent av eleverna i årskurs 9 och i årskurs 1–3 på gymnasiet negativt inställda till hbtqi-personer. I dag ligger den siffran på hela 15 procent.

Folkhälsomyndigheten rapporterade så sent som förra sommaren att en högre andel unga bi-, pan- och homosexuella rapporterar utsatthet för våld, diskriminering och begränsat handlingsutrymme jämfört med unga heterosexuella. Vidare rapporterar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att 70 procent av hbtqi-unga inte mår bra och att bara lite mer än hälften känner sig trygga i skolan. SOM-institutet rapporterade också nyligen om att det i gruppen unga män har skett en ökning av dem som har en negativ inställning till fler rättigheter för hbtqi-personer.

Den här utvecklingen har flera förklaringar. I Forum för levande historias undersökning syns till exempel att gruppen pojkar är mer negativa än flickor, på samma sätt som gruppen som tillhör någon religion (oavsett religion) är mer negativ än den som inte tillhör en religion. Vidare är gruppen personer med utländsk bakgrund mer negativ än de med svensk bakgrund. Det går inte heller att bortse från att vi befinner oss i en kontext där politiskt konservativa och högerextrema krafter öppet hetsar mot och pekar ut hbtqi-personer som ett problem. Vi har en amerikansk president som byggt en stor del av sin rörelse på att misstänkliggöra och diskriminera minoriteter, inte minst hbtqi-rörelsen. I Sverige vill Moderaterna se över könstillhörighetslagen efter endast ett halvår, medan Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill riva upp hela lagen – och vice statsministern påstår, i strid med sanningen, att lagen skapat problem och utsatthet.

Den ökande negativa inställningen till hbtqi-personer påverkar samhällsgemenskapen. Negativa inställningar till minoriteter driver på polariseringen och gör oss mer utsatta som samhälle. Samtidigt minskar tilltron till våra demokratiska institutioner och ideal. Vi är inne på en mycket farlig väg som riskerar att skada både människor och samhälle allt mer, om vi inte får se ett trendbrott i det närmaste.

Min fråga till jämställdhetsminister Nina Larsson är därför:

 

Hur arbetar ministern och regeringen för att förbättra attityden gentemot minoriteter, med särskilt fokus på hbtqi-personer och med ambitionen att påverka alla de olika grupper som uppvisar särskilt negativa attityder?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.