Åtgärder mot drograttfylleri
Svar på skriftlig fråga 2021/22:522 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:522 av Jimmy Ståhl (SD)
Åtgärder mot drograttfylleri
Jimmy Ståhl har frågat mig när tullen får de verktyg den behöver för att stoppa det ökade drograttfylleriet som passerar svenska hamnar.
Att köra påverkad av alkohol eller narkotika innebär att man utsätter andra människor för stora risker. Det kan inte tolereras, vare sig det sker i yrkestrafik eller i annan trafik. Det är viktigt att den som begår trafikbrott kan straffas på ett adekvat sätt och att det finns goda förutsättningar att upptäcka brottsligheten.
När det gäller våra hamnar har regeringen sett till att det för närvarande finns anläggningar för nykterhetskontroll, ibland refererade till som alkobommar, installerade vid två olika hamnområden. Tulltjänstemän har vidare samma befogenhet som polismän att gripa den som misstänks för trafikbrott, omhänderta fordonsnycklar och fordon, söka igenom fordonet och besluta om kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. Tulltjänstemän kan även omhänderta körkort. Vid misstanke om att en förare kör drogpåverkad kan en tulltjänsteman också genomföra en ögonundersökning och tvinga personen att lämna ett blodprov.
Regeringen har, utöver det jag redogjorde för ovan, tagit flera initiativ på området. Exempelvis har en utredare på regeringens uppdrag lämnat förslag om en lag som möjliggör rutinmässiga sållningsprov i fråga om narkotika i trafiken. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som har i uppdrag att se över de regler som styr Tullverkets befogenheter att genomföra kontroller och arbeta brottsbekämpande.
Dessutom har regeringen i förra veckan remitterat förslag om att maximistraffet för bl.a. rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det innebär att den som kör påverkad vid behov kan frihetsberövas redan i samband med ett ingripande av polis eller tulltjänsteman. Det föreslås även att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare lämnas förslag som innebär att det vid återfall i rattfylleribrott normalt ska dömas för grovt rattfylleri.
Stockholm den 22 december 2021
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2021/22:522 av Jimmy Ståhl (SD) (Besvarad 2021-12-22)
Fråga 2021/22:522 Åtgärder mot drograttfylleri
av Jimmy Ståhl (SD)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Det har rapporterats om att drograttfylleri har ökat bland chaufförer som kommer in i landet via Skånes hamnar. Tullen i regionen vill se en skärpning men har inte rätt verktyg att arbeta med. Tullen kan inte frihetsberöva drogpåverkade lastbilschaufförer. För två år sedan avslöjade tullen i Skåne närmare 60 drogpåverkade chaufförer, medan man i år tros komma nära 100.
Tulltjänstemännen har dock möjlighet att omhänderta körkortet och ta bilnycklarna i ett dygn. Efter det har man dock inte rätt att hindra chauffören från att köra vidare in i landet.
Tullens teori är att det ökade användandet av droger beror på längre och pressade körtider. En tullmedarbetare berättar att chaufförerna hellre kör vidare utan körkort än att riskera att deras arbetsgivare blir arga på dem.
Transportbranschen har länge vart utsatt för hård och osund konkurrens, vilket även har drabbat svenska företag hårt. Risken med prispressade branscher är att utvecklingen med ökat drograttfylleri fortsätter. I hamnarna har man till viss del placerat ut alkobommar. Dessa är dock långt ifrån det antal som behövs för att komma ifrån förekomsten av rattfylla, som är en stor risk för trafiksäkerheten på vägarna.
Med anledning av texten ovan vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
När får tullen de verktyg den behöver för att stoppa det ökade drograttfylleriet som passerar svenska hamnar?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.