Åtgärder mot dödliga arbetsplatsolyckor
Svar på skriftlig fråga 2024/25:554 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:554 Åtgärder mot dödliga arbetsplatsolyckor
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2024/25:554 av Olle Thorell (S)
Åtgärder mot dödliga arbetsplatsolyckor
Olle Thorell har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta, inom ramen för mitt ämbete, för att få stopp på det höga antalet dödliga arbetsplatsolyckor och säkerställa att nollvisionen för dödsolyckor blir verklighet.
Jag vill börja med att tacka Olle Thorell för engagemanget i frågan. Inget annat än en nollvision kan gälla för dödsfall till följd av arbete – ingen ska behöva dö på sitt arbete, men ingen ska heller behöva dö av sitt arbete.
Inledningsvis vill jag framhålla att det är och fortsatt kommer att vara arbetsmiljölagen (1977:1160) och det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet med sin ansvarsfördelning som är grunden till en trygg, säker och jämställd arbetsmiljö.
Som svar på Olle Thorells specifika fråga kan jag nämna att regeringen under året har kallat samman arbetsmarknadens parter för att efterhöra vilka åtgärder som kan vidtas och som planeras för att stoppa utvecklingen och för att stärka det förebyggande arbetet i fråga om dödsolyckor.
I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att förvaltningsanslaget till Arbetsmiljöverket ska förstärkas med ett tillskott på 50 miljoner. Därefter beräknas tillskottet uppgå till 75 miljoner år 2026 och till 100 miljoner år 2027. Tillskotten syftar till att skärpa och effektivisera kontrollen av arbetsmiljön för att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Regeringen har beslutat att Arbetsmiljöverket i årsredovisningen för 2024 ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka andelen oanmälda inspektioner.
Delegationen mot arbetslivskriminalitet konstaterade i ett delbetänkande (SOU 2023:8) att flera av de arbetsplatsolyckor med dödlig utgång som skedde 2021 kan ha koppling till arbetslivskriminalitet. I budgetpropositionen för 2025 föreslås ytterligare 100 miljoner tillföras för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Tillsamman med flera lagändringar ger detta myndigheterna förutsättningar att slå hårdare mot de som utnyttjar företag som brottsverktyg och följderna av arbetslivskriminaliten.
Byggbranschen är särskilt utsatt, cirka en fjärdedel av alla dödsfall i arbetsolyckor under åren 2014–2023 skedde inom byggverksamhet enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Regeringen gav den 24 oktober 2024 Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om säkerhetskultur i byggbranschen (A2024/01237).
Regeringen tillsatte den 5 juni 2024 en utredning om en ny arbetsmiljöstrategi för 2026–2030 för att utreda genomslaget för nu gällande strategi och lämna förslag på åtgärder som långsiktigt kan bidra till ett tryggt arbetsliv. Utredningen ska redovisas senast den 11 juni 2025 (dir. 2024:56).
Regeringen ser allvarligt på utvecklingen avseende antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång och följer noga utvecklingen.
Stockholm den 18 december 2024
Paulina Brandberg
Skriftlig fråga 2024/25:554 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-12-18)
Fråga 2024/25:554 Åtgärder mot dödliga arbetsplatsolyckor
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Sverige har under de senaste åren upplevt ett alarmerande antal dödliga arbetsplatsolyckor. År 2021 miste 39 personer livet på jobbet; 2022 ökade antalet till 40; 2023 var siffran så hög som 55. Hittills under 2024 har redan över 40 personer förolyckats i arbetsplatsolyckor, och varje vecka fortsätter människor att dö på sina arbetsplatser.
Arbetsmiljöverkets statistik från 2024 ger en skrämmande bild av situationen. Här är tio exempel som illustrerar det stora behovet av åtgärder:
- Byggnadsarbetare – föll från en byggställning på en arbetsplats och omkom omedelbart.
- Lastbilschaufför – omkom i en frontalkrock på en vägtransport.
- Elektriker – förolyckades i en kraftig elstöt vid underhållsarbete.
- Industriarbetare – klämdes till döds i en maskin på en fabrik.
- Vindkraftstekniker – föll från hög höjd inne i en vindkraftsturbin.
- Skogsarbetare – träffades av ett fallande träd under avverkning.
- Lantbrukare – krossades under en vältande traktor.
- Anläggningsarbetare – omkom i en explosionsolycka vid sprängningsarbete.
- Hamnarbetare – klämdes ihjäl mellan en container och en truck.
- Väg- och anläggningsarbetare – blev påkörd av ett arbetsfordon på ett vägbygge.
Dessa dödsfall representerar inte bara personliga tragedier för de som förolyckas, utan de innebär också ett stort lidande för deras anhöriga och kollegor. Föräldrar, barn, syskon och vänner förlorar älskade familjemedlemmar, och arbetsplatser traumatiseras. I ett modernt välfärdsland med en avancerad arbetsmarknad borde detta inte ske. Vi måste ha nolltolerans mot dödsolyckor på jobbet.
Socialdemokraterna har länge förespråkat att Sverige ska ha en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet. Vi har pekat på behovet av fler inspektioner, skärpta sanktioner mot arbetsgivare och ett tydligare ansvarstagande för säkerhet på arbetsplatserna. Trots detta fortsätter tragedierna, och det är uppenbart att nuvarande insatser inte räcker.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta, inom ramen för sitt ämbete, för att få stopp på det höga antalet dödliga arbetsplatsolyckor och säkerställa att nollvisionen för dödsolyckor blir verklighet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.